I vårt vardagsrum har vi ett spänt vävtak, som sviktar när man petar på det. Det har en fast punkt mitt i, där lamputtaget sitter, men resten är alltså en spänd, målad väv. Som tyvärr inte var i bästa skick ens när vi flyttade in för åtta år sen. Många sprickor i färgen, och här och var revor – inte genom hela väven, men i färgskiktet så att det såg ut som hål i taket. Snyggt!
Revor i taket. Mobilfoton: Maria Soxbo
När vi flyttade in hade vi hantverkare i huset som hanterade en fuktskada, så vi passade på att be dem måla alla väggar vita så att vi blev av med fläckar efter förra ägarens möbler. Vi frågade också om taket, och fick svaret att det enklaste var att riva ner allt och sätta upp gipsplattor istället. Det lät dyrt och krångligt, så vi valde att kisa för eländet tills vidare.
Klipp till åtta år senare, och en hemester där jag haft som målsättning att beta av lite surdegar. Och med åtta års extra erfarenhet om klimatavtryck och utsläpp kändes det inte så himla rimligt längre att ”riva ner allt”. Så jag började göra lite research. Frågade runt i byggnadsvårdsgrupper och googlade. För visst borde det gå att laga?
Först – research
Jag hittade ett urgammalt blogginlägg av Erika Åberg om att laga papptak, och tänkte att skillnaden inte borde vara så stor? I någon facebookgrupp fick jag tips om att laga med något silkespappersliknande som skulle finnas att köpa på välsorterade färgaffärer. Men det som faktiskt fällde avgörandet var en man som skrev att han helt sonika lagat sitt tak med tapetklister och bitar från en gammal pappkasse från IKEA! Då kände jag kort och gott ”hur svårt kan det vara?” och bestämde mig för att se vad jag hade hemma.
Detta behöver du
Till slut använde jag mig av tapetklister och tunt, vitt emballagepapper, sånt där som ibland ligger nedknölat i kartongen när man beställt något på nätet. Tunt papper, helt enkelt. Inte silkespapperstunt, men inte jättelångt ifrån. Jag tänkte att ju tunnare desto lättare att göra många lager, och detta var det tunnaste jag hittade hemma. Kan tänka mig att vilket sorts papper som helst kan funka.
Laga vävtak – så gör du
Första försöket – större pappbitar än nödvändigt för att kunna riva bort överskottet. Mitt papper var lite för tjockt för det.
Först testade jag att göra ett mellanting mellan Erikas strategi (att riva bitar för att inte få skarpa kanter, och att först sätta en större och sedan mindre och mindre bitar som lagning) och silkespappersmetoden (som gick ut på att inte limma hela vägen ut, utan sedan riva bort det som hänger ner när limmet torkat). Mitt papper var dock lite för tjockt för det, det var svårt att riva bort resterande papper utan att riva upp lagningen i kanterna. Så sen övergick jag till att limma fast hela bitarna med tapetklistret.
Nästa försök – klistra fast pappersbitarna (så gott som) helt. Lager på lager, med det största lagret först och det minsta sist.
Knepet är att fukta det innersta lagret ordentligt med klistret, vara noga med att släta ut alla bubblor och veck, och att riva bitarna så att de liksom kan flyta ihop med underlaget (istället för att klippa skarpa kanter). Sen tog jag mindre och mindre bitar i lager tills sprickor och revor var ordentligt täckta. Allt fick torka, och sen målade jag två varv med vanlig takfärg.
Resultatet
Jag förväntade mig ett ”good enough”-resultat, det vill säga synliga lagningar men åtminstone ett helt tak. Men det blev otroligt mycket bättre än jag trodde! Taket ser som nytt ut, och visst – vet man var man ska leta så anar man förstås ojämnheter där lagningarna sitter. Men för 895 kronor (priset på hinken med takfärg) blev detta otroligt bra!
Färdigt! Lagat, lappat och målat två varv.
Slutråd? Våga testa! Så värt att försöka laga istället för att ta in hantverkare som river ut och bygger nytt, om det inte verkligen behövs.
PS. Jag är ju absolut inte något proffs och det finns säkerligen ett mer ”rätt” sätt att göra detta på, inte minst för att kunna kallas byggnadsvård. Men min drivkraft är snarare återbruk, låga utsläpp och att lära mig att göra saker själv än att göra allt enligt konstens alla regler, och det här sättet funkade helt enkelt – därför delar jag med mig.
