Banner

Om att vända på steken – måste vi bli rika?

Ända sedan jag var liten har jag haft en dröm i bakhuvudet om att bli ekonomiskt oberoende. När jag var barn handlade det förstås om att köpa alla leksaker jag vill och mer lördagsgodis än jag kunde äta (rimlig dröm?), när jag blev större handlade mycket om att ha råd att resa runt hela världen och se alla exotiska platser i verkligheten. I vuxen ålder? Kanske lite torrare och tråkigare drömmar som att kunna betala av huslånet, men också kanske om att ha råd att bo med havsutsikt till exempel.

Nu? Jo, förvisso kan jag fortfarande i smyg drömma lite om att hitta en guldskatt i trädgården och kunna investera i solpaneler bums. Men – jag har börjat tänka om. Tänk om målet inte är att ha så mycket pengar att inga utgifter är för stora, utan om att ha så små utgifter att även en liten inkomst är tillräcklig?

Hur mycket behöver vi egentligen konsumera för att leva ett gott liv? Behöver vi konsumera särskilt mycket alls? Foto: Maria Soxbo

Jag ser inte längre något större värde i att bli jätterik. Vad ska jag med de pengarna till? Jag tycker om mitt jobb, jag trivs där jag bor och jag vill varken flyga jorden runt eller köpa alla leksaker (eller prylar) jag ser längre. Jag är rätt så skeptisk till hur många hållbara sätt det verkligen finns att investera pengar på dessutom, så det känns inte särskilt troligt att jag kommer att bli rik i brådrasket. Och det är okej! Om enda anledningen till att vilja bli väldigt rik för att jag skulle vilja kunna skänka mer till välgörenhet så finns det andra sätt jag kan bidra på istället.

Istället börjar jag spana på motsatsen – att leva gott på lite pengar. Clara skrev så klokt ifjol om hur hon och maken riggade livet för evig lågkonjunktur, Emma har precis sålt både lägenhet och torp och börjar om på ny kula – skuldfri. Och Sophia och Mike släppte sin statustillvaro på Manhattan och klarar sig numera på mindre än en heltidsinkomst i Sverige, utan att göra avkall på livskvaliteten.

Visst har det nåt, det där tänket att först lista ut hur mycket ett gott liv kostar – och sen hitta sätt att finansiera det, men inte så mycket mer? Att nöja sig, och istället njuta av friheten det innebär?

Vad är nyckeln till det verkligt goda livet? Ekonomiskt oberoende, eller friheten som små utgifter innebär? Foto: Maria Soxbo

Visst, det är verkligen inte alla förunnat att ens ha ett val. Många lever på marginalerna trots heltidsjobb, och har fullt upp med att sätta mat på bordet. Men, som vanligt när jag skriver såna här inlägg så utgår jag inte från dem/er, utan från något slags majoritet. Den som jag själv tillhör, med heltidsjobb och huslån och helt vanliga nödvändiga och onödiga utgifter. Genomsnittssvensken, med de privilegier hen har.

Om vi flyttar till stugan på Gotland och säljer huset i Stockholm blir vi skuldfria. Drömmen. Men alla delar ska klaffa – inte bara ekonomin. Och nej, jag TROR inte detta är lösningen för oss. Foto: Maria Soxbo

För så är det ju. Jag bor i en kranskommun till Stockholm, och trots att jag bor på den ”billiga” sidan om stan kommer jag mest troligt aldrig att bli skuldfri så länge vi bor kvar här. Jag har dessutom ett litet huslån till, för vårt lilla gotlandshus. Vi betalar för elbil, försäkringar, barnens aktiviteter, Netflixabonnemang, bredband, fackavgifter och tusen andra små saker, och räknar man ihop allt blir det en ganska ansenlig summa. Som jag och min man sen måste jobba ihop till, varje månad. Det är väl det som är ekorrhjulet, även om vårt hjul kanske inte är så stort, dyrt och extravagant som många andras.

Så då och då tillåter jag mig att drömma mig bort från detta, trots att jag trivs. Jag vill inte sluta jobba, jag trivs med mitt jobb och gillar att känna mig nyttig. Däremot skulle det ju vara fantastiskt om jag kunde lägga mer tid på ideella uppdrag – utan att känna stress över att jag då tar tid från mina betalda uppdrag som ska bekosta våra lån. Jag skulle också älska att ha så låga utgifter att de inte kräver två heltidslöner och att inte påverkas av räntenivåer, till exempel.

Att vilja jobba, men kunna slappna av mer på samma gång. Svår ekvation! Foto: Maria Soxbo

Hur tar jag mig dit? Nä, jag har inga svar på det. Och för egen del fastnar jag ofta i att jag faktiskt tycker om vårt liv här och nu, vilket gör det svårare att visualisera den där målbilden av det skuldfria livet med små utgifter. För det kräver ju en flytt, ett annat tänk, ett stort kliv ut på okänd mark – och innan jag vet var jag vill landa är det ju svårt att släppa taget.

Men jag tycker om mina nya dagdrömmar, ändå. Det känns sunt att drömma om ett enklare liv, jag mår bättre av det än att känna mig misslyckad över att jag inte blev miljonär innan 30. Eller 40 heller för den delen.

Nu drömmer jag kanske främst om att faktiskt hitta min dröm, att konkretisera vad min målbild egentligen är. Än så länge vet jag bara att den inte kommer att kräva mycket pengar. Livet som miljönär är ju inte dyrt.

Hur resonerar ni kring pengar, ekonomiskt oberoende, skuldfrihet och framtidsdrömmar? 

26 apr 2021 Direktlänk Reflektioner 5 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

Hållbara svepet, del 44 – sårbara platser, klimatmöten och Bromma läggs ner

Helg igen och dags för ett sammandrag kring veckan som gått – håll till godo!

Bromma no more

Foto: Ehsen Shahid

Bromma flygplats läggs ner. Det tog lite tid, men nu plötsligt börjar politiken vända flygbranschen ryggen efter pandemins alla stödpaket. I Frankrike förbjuds inrikesresor som tar max 2,5 timmar med tåg, och i veckan förklarade regeringen att man tillsätter en utredning för att kunna lägga ner Bromma flygplats så fort som möjligt.

Många andra partier kritiserar beslutet förstås, bland annat SD som kallar det ett ”MP-slag mot landsbygden”. Men vänta nu, Bromma är inte landsbygd? Förvisso utgår mycket inrikestrafik från Bromma, men pandemin har lärt oss att mötas på distans och klimatkrisen lär oss kontinuerligt att använda mer klimatsmarta färdmedel. Flygtrafiken har minskat radikalt under pandemin och väntas inte återhämta sig helt, och dessutom flyttas trafiken från Bromma  till Arlanda, så det inte automatiskt så att hela flyglinjer läggs ner för att Bromma försvinner.

Jag tycker inte helt oväntat att det här är toppen, en tydlig signal om att framtiden inte kan vara lika flygberoende som samtiden varit. Det kommer fortfarande att finnas behov av flyg förstås, men regeringen satsar samtidigt 900 miljarder på vägar och järnvägar så en förflyttning kommer att ske (och här hoppas man ju då att merparten hamnar på järnvägar och inte på nya motorvägar …).

Om vi bortser från partipolitik här är jag lättad över att äntligen se ett obekvämt beslut fattas, och hoppas det blir det första av många. Men, å andra sidan har vi precis fått en vårbudget där endast 2 av 45 miljarder har kopplingar till klimat och miljö, så det är en bit kvar innan våra politiker kan sägas visa verklig handlingskraft.

Veckans 3 SoMe-tips

1. #loppafrånsoffan. Ännu en vecka med ett hashtag-tips, kanske får bli en egen vinjett med tiden? Den här veckan vill jag tipsa om #loppafrånsoffan som lyfter online-loppisfynd och digital secondhandshopping så här under pandemin. Ett bra sätt att fylla flödet med begagnat (normförskjutning!) trots att vi är lite begränsade i vårt loppande just nu.

2. Rana Plaza. Just idag är et åtta år sen klädfabriken Rana Plaza i Bangladesh kollapsade och tog 1 134 människoliv. Ytterligare 2 500 människor skadades allvarligt. Katastrofen ledde till ett avtal mellan klädföretag och lokala fackliga organisationer för att förbättra arbetsvillkoren och motverka liknande katastrofer, ett avtal som lett till många förbättringar. Men – lite mer än en månad går avtalet ut. Och inget av de 16 svenska klädföretagen som tidigare stod med har bekräftat att de kommer att skriva på igen. Läs mer hos Johanna Leymann och Fair Action.

3. Åk kollektivt! @annacarin.abrahamsson har skrivit ett så bra inlägg om att ingen människa är en ö och att det är kollektivt – tillsammans – vi kan göra skillnad. Hon liknar instagram vid ett tåg som vi alla kan haka på, och jag skriver under på vartenda ord.

Veckans tips: Sårbara platser

Forto: Sårbara platser/UR

När krisen kommer. Fantastiska Gurgin har gjort ett knappt 20 minuter långt program som nu finns på UR Play, och som jag tycker alla borde se. Sårbara platser heter det, och det är viktig information att ta in. Vad händer med Göteborg när havsnivån stiger? Var ska Falsterbo-borna ta vägen? Hur påverkas riskerna av hur vi bygger och bor, och hur kan vi stärka resiliensen på extra sårbara platser? Och kanske framför allt – var ska vi lägga mest krut? På att bygga murar och höja marken, eller på att bekämpa klimatförändringarna så att inte lika mycket åtgärder behövs?

Veckans 4 snabba

1. Form på tema hållbarhet. Forms aprilnummer har ett hållbarhetstema, och innehåller bland annat en intervju med Matti Klenell, en presentation av de åtta fanbärare som ska representera den statsfinansierade hållbarhetssatsningen Swedish Design Movement och en artikel om nya inredningsföretaget Verk.

2. Roundup rundas av. Är det nån som inte har koll på att bekämpningsmedlet Roundup är skadligt för miljön? Däremot har det varit fritt fram att använda det, men från och med 1 oktober i år blir privat användning av den aktiva substansen glysofat förbjuden – vilket förstås kommer att innebära att alla medel med glysofat kommer att fasas bort från hyllorna. Det finns dock glysofatfritt Roundup också, så helt av med detta gift är vi inte än. Passa på att signa Naturskyddsföreningens namninsamling för att rädda bina just därför!

3. Behålla gamla bilen eller ej? Det är en ständigt återkommande fråga – vad är bäst? Att behålla en gammal fossilbil och köra slut på den, eller att köpa en nytillverkad elbil? DN reder ut frågan på ett bra sätt här, och jag tycker att det finns två viktiga saker att ta med sig här. 1) Om inte den gamla bilen skrotas utan körs vidare av någon annan innebär bytet alltså en extra bil på vägarna, och då är ju klimatvinsten i fara. Och 2) varför jämföra en gammal fossilbil med en ny elbil? Det finns ju en växande andrahandsmarknad även för elbilar, och då blir klimatvinsten mycket större!

4. Sveaskog i blåsväder igen. Statliga Sveaskog gör inte mycket rätt för tillfället. Avverkning pågår på samernas renbetesmarker just nu, något som fått både Extinction Rebellion att agera och Greenpeace att engagera sig. I februari fick Sveaskogs vd avgå, men stormen kring bolaget fortsätter.

Veckans världspolitik

Klimatmöten x 2. I veckan har det hänt mycket på klimatfronten i världspolitiken. Först klubbades en ny klimatlag med kraftigt skärpta utsläppsmål i EU (vilket är bra, men fortfarande långt från tillräckligt). Sen har även Joe Biden hållit klimatmöte på Earth Day, som resulterade i skärpta klimatmål för landet och att USA anslöt sig till det klimatinitiativ för sänkta transportutsläpp som grundats av Sverige tillsammans med Indien. Initiativet heter Lead-it (Leadership Group for Industry Transition), och att USA går med där är förstås väldigt positivt.

En hyfsad vecka för klimatet så här mitt i en överskuggande pandemi alltså, men samtidigt visar Greta Thunberg med all önskvärd tydlighet att det fortfarande görs alldeles för lite. ”Mind the gap” säger hon, och syftar på glappet mellan vad som görs och vad som krävs.

Veckans action: Kräv ett klimatlyft!

Mer klimat i skolan, tack! Våra barns klimat har gjort en undersökning som visar att 6 av 10 unga är oroliga för klimatet. De vill därför se ett klimatlyft bland skolans lärare, så att lärarkåren båda har den kunskap som krävs för att förmedla fakta på rätt nivå, att de ska kunna hantera och bemöta barnens oro och att det ska finnas ett handlingsfokus så att barnen kan känna framtidstro igen. Bra förslag, inte sant? Skriv på här för att backa förslaget! 

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

24 apr 2021 Direktlänk Okategoriserade 6 kommentarer

Relaterade inlägg

Ingen som älskar mode handlar på Shein

Hållbara svepet, del 106 – kyrkans skog, återbruksbygg och Ulf vs vargarna

Att laga, lappa och reparera – och hur vi kommer igång

De flesta prylars och kläders stora klimatpåverkan sker vid produktionen. När det gäller kläder till exempel så är det så mycket som 80%, enligt Mistra. Det är därför vi ska handla begagnat (för då är utsläppen så att säga redan gjorda), och det är också därför vi måste försöka se till att allt som redan är producerat håller och används så länge som möjligt. Det är på det sättet produktionsutsläppen kan motiveras, plus att det blir svårare att motivera nyproduktion om det redan finns tillräckligt av något på andrahandsmarknaden.

Men, saker går sönder. Tyvärr ibland på grund av företagens cynism (det vill säga planerat åldrande, något jag skrivit om här), i andra fall på grund av att vi är lite klantiga eller helt enkelt för att något har använts väldigt flitigt.

Det viktiga här är att motarbeta impulsen som får oss att slänga och köpa nytt. Den är stark, inte minst för att väldigt många saker numera är så billiga att det kostar mindre att köpa en ny än att laga den gamla. Att nykonsumera går fort, det är smidigt och så gillar vi ju (tyvärr) splitternya saker. Men – då får vi också inse att vi har en del av ansvaret för alla de utsläpp som den nya grejen resulterat i. Om vi däremot lagar den gamla? Ja, då är vi en del av lösningen istället. Roligare än att vara en del av problemet ju!

Exempel: Att sätta en ny klack på en lädersko släpper ut 0,6 kg koldioxid, jämfört med 31,4 kg om vi istället köper nya skor. Att ersätta en trasig dragkedja i en kjol? 0,1 kg. Köpa en ny kjol? 6,1 kg. Allt enligt Miljöstyrelsen i Danmark (via Naturskyddsföreningen).

Så – vad kan vi göra för?

Vi kan vårda, underhålla och mota i grind

Foto: Maria Soxbo

Det enklaste sättet att komma runt ”köpa nytt eller laga”-valet är förstås att ta så väl hand om våra saker att de sällan eller aldrig går sönder. Det funkar inte med allt så klart, men väldigt mycket kan vi ju underhålla (smörja, olja in, rengöra på rätt sätt, torka på rätt sätt, vädra et cetera) så att slitaget inte får samma fäste som om vi missköter något.

Det blir en god cirkel också – tar vi hand om våra saker är vi också mer varsamma med dem, och värderar dem högre eftersom vi lagt tid på dem.

Vi behöver bestämma oss

Foto: Pavel Danilyuk/Pexels

Jag är verkligen inte superbra på att få tummen ur. Trasiga kläder ligger ofta i en ”laga-hög” i en halv evighet innan jag kommer mig för att ta fram nål och tråd. Men som med allt annat som kanske inte lockar – bara gör det! Bestäm dig till exempel för att laga en grej per Netflix-kväll, så blir det inte sånt megaprojekt.

Större saker som behöver göras nån gång per år (olja in träbänkskivor, rengöra filter, smörja in läderväskor) kan du antingen planera in en ”underhållshelg” för och riva av allt på en gång, eller så delar du upp det och lägger in i kalendern som återkommande punkter.

Ett bra tips här är att se till att du har organiserat upp sånt som behövs på ett bra sätt. En låda med sygrejer som förvaras tillsammans med alla extra knappar och alla trasiga kläder, så att det bara är att ta hela korgen/lådan och sätta igång till exempel.

Vi behöver inte kunna laga allt själva

Tre saker jag skickade till Repamera – kappa med trasigt foder, trasiga jeans och kjol med paj dragkedja. Foto: Maria Soxbo

Att laga nåt är inte alltid lätt. Att sy in en knapp kan till och med jag, men när innerfodret i kappan rivs sönder fixar inte jag att laga det på egen hand. Samma med skor, jag kan putsa upp och gnugga rent – men jag kan inte byta sula. Även möbler rår jag inte alltid på. Mitt vackra, gamla och lite skeva hörnskåp var jag så rädd om att jag helt enkelt inte vågade gå loss på det själv.

Men det gör ju inget, det finns ju proffs att anlita!

  • Skomakare
  • Skräddare
  • Möbelkonservator
  • Elektriker
  • Rörmokare
  • Mekaniker
  • Urmakare
  • Tapetserare
  • Korgmakare

Och många andra!

Vi kan släppa perfektionskravet

Maskhål i stolen? Det fixar en möbelkonservator om du ber om det, men du KAN också göra det själv – det är inte supersvårt. Foto: Maria Soxbo

Visst är det härligt att något som reparerats blir perfekt och som nytt igen. Men om alternativet är att prylen eller plagget förblir trasigt och samlar damm eller kastas, så är det definitivt bättre med ”good enough”. Att fixa en kjolfåll som släppt fixar vi alla, även om resultatet kanske inte håller samma klass som om ett proffs gjort det. Att limma fast en skärva, flisa eller tappad knopp duger ofta gott, och ibland spelar utseendet inte så stor roll bara funktionen blir fixad.

Att våga ge det ett försök tror jag verkligen är nyckeln här!

Vi kan förskjuta normerna

Inspirerande lagningstekniker hos Dye for Indigo! Foto: @dyeforindigo

Just nu är normen slit-och-släng. Vi ser ganska sällan lagade kläder på bild och vi pratar inte mycket om att laga och reparera. Samtidigt blir vi ständigt matade med fabriksnya saker och kläder i våra flöden. Här kan vi alla bidra till förändring genom att sluta visa upp eventuella nyköp och istället visa upp den lagade fållen under #dagenslagning eller den ihoplimmade krukan under #skavankinspiration och andra liknande hashtags.

 

Lästips & guider

Och – missa inte att Jennie Dahlén alldeles snart drar igång sin digitala lagningskurs! Jag är otroligt sugen på att gå denna själv, det vore ju en klockren investering. Här finns mer info!

Vad lagade du senast?

22 apr 2021 Direktlänk Renovera, laga & vårda 3 kommentarer

Relaterade inlägg

De 3 sakerna som avgör om din bostad är klimatsmart

Fönster – byte till underhållsfria eller renovera de gamla?

10 hållbarhetstips för hemmet

Där har vi det igen – ordet hållbarhet. Finns det hållbar inredning? Ett hållbart hem? Det är en större diskussion och det finns nog inga enkla svar, men det jag däremot vill komma åt med det här inlägget är att mycket handlar om vilket mindset vi har. Hur vi bestämmer oss för att se på vårt hem, vår inredning, vår konsumtion och våra val. Och där hoppas jag att dessa kan tips kanske kan hjälpa till!

1. På med klimatglasögonen

Foto: Maria Soxbo

Ja, faktiskt – för det här är väldigt mycket en inställningsfråga. Vi kan välja att strutsa och köra business as usual, eller så kan vi välja att bestämma oss för att vi vill vara en del av lösningen snarare än problemet. ”Klimatglasögonen” är ett uttryck som jag och Emma brukar använda oss av i föreläsningar, för att beskriva vad som händer när vi väl bestämmer oss. Plötsligt ser vi världen i ett annat ljus, börjar ifrågasätta allt mer och det är också väldigt svårt att ta av dessa glasögon och gå tillbaka till hur vi resonerade innan. Vilket är skönt! Det är liksom som att skaka av sig ett filter och se världen skarpt igen.

Så, mitt första tips blir alltså – gör ett aktivt val, och ta på dig de imaginära klimatglasögonen. Låt dem alltid sitta på varje gång du ska ta ett aktivt beslut som rör hemmet.

2. Fokusera på rätt saker

Det här är lurigt, men det är så oerhört lätt att snöa in på förändringar som tar enormt med tid och energi och som egentligen inte gör så stor skillnad. Som plastbantning (och ja, jag har åkt dit på den själv). Elavtal, konsumtion, kostval, transporter – de stora frågorna är viktigare än detaljerna, och med tanke på hur mycket plast vi möts av varje dag tror jag plastbantning (eller zero waste) tar mer energi än det ger. Det är ju bra att välja annat än plast där det är möjligt och att förstås minimera avfallet – men låt inte något sånt ta över så att du missar viktigare förändringar. Välj dina strider – och ta de största först så blir de mindre enklare.

3. Tänk behov och begär

Ask från Svenskt Tenn av Ernst Svedbom

En vacker ask. Inte ett behov, men helt klart ett begär. Så det fick jag bara tillgodose på andrahandsmarknaden. Foto: Maria Soxbo

Visst, en loppisvas fylld med ängsblommor kan knappast räknas till mänskliga basbehov, men så är det inte heller något större utsläpp kopplat till detta mys. När du däremot står redo att klicka hem något nytt, eller botaniserar i en butik med nyproducerade saker – då är det bra att fundera över vad du verkligen behöver och vad du bara vill behöva. Ibland kan det absolut vara rimligt att köpa något nytt, och kanske till och med något du inte behöver men ändå vill ha. Problemet är bara att vi resonerar så nästan hela tiden just nu, och överkonsumerar. Så lova dig själv att sova på saken, att ställa dig själv varför du vill köpa något och hur länge du tror prylen eller möbeln kommer att finnas i ditt liv.

4. Prioritera kvalitet och underhåll

Om du ska köpa något nyproducerad, se till att det är av god kvalitet för det första och att det går att underhålla/laga för det andra. Ett bord med massiv träskiva både tål och kan slipas om efter småbarnsårens kaos, medan laminatskivan kommer att slitas fult och vara hopplöst svår att fräscha upp. Generellt brukar naturmaterial åldras med större värdighet än syntet (linoljefärg nöts ner, plastfärg flagar till exempel), men det betyder inte att alla naturmaterial är toppen på alla plan. Försök tänka vad som kan hända med det du ska köpa, hur den kommer att slitas och hur den kan gå sönder. Kan du laga? Skydda?

5. Gräv där du står

Jag tog alla gamla hyllor vi hade – i olika färger och storlekar – och byggde ihop dem till en hel hyllvägg som målades in i samma färg. Foto: Maria Soxbo

Är du sugen på förnyelse hemma? Fundera på om du kan lösa det utan att addera något. Kan du möblera om? Byta plats på möbler i olika rum? Hitta en ny funktion för en existerande möbel? Rota i skåp och lådor och fynda i dina egna samlingar? Måla om något? Färga om något? Utmana din kreativitet lite!

6. Konsumera annorlunda

Är du en sån som brukar spontanshoppa ett par kuddfodral och ett doftljus när lönen trillar in? Sån har jag också varit! Nu försöker jag tänka på samma sätt när jag har ett behov och ett begär – kan jag tillgodose detta utan nykonsumtion? När det handlar om behovet (borren för att sätta upp hyllan) kanske jag istället hyr en borr genom en delningsapp. När det gäller begäret (byta soffa, addera en extra lampa eller hitta en fin spegel) tänker jag ofta att om jag kan hitta det jag söker på begagnatmarknaden kan jag få ge efter för begäret, inte annars. Det synsättet funkar över förväntan faktiskt! Och det behöver inte handla om loppis, utan det kan ju också att bara att byta eller långtidslåna av vänner.

7. Utgå från dig/er

En gammal bild på vårt Blocketfyndade matbord, som jag köpte efter att vårt förra gått sönder i flytten. Jag köpte det främst med tanken att det skulle klara småbarnsårens kladd – men vi har fortfarande kvar det, eftersom vi gillar stilen. Foto: Maria Soxbo

Ofta känner jag hur jag riskerar att dras med i en trend för att jag möts av den överallt – på instagram, bloggar, i magasin. Jag har börjat snäva av mitt inspirationsflöde för att inte ständigt känna mig uppmanad att förändra och förnya, men ibland behövs det ju. Barnen växer och får andra behov, man behöver en arbetsplats hemma på grund av en pandemi eller hela familjen ska flytta till större eller mindre. Och det är då jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att utgångspunkten måste vara dig/er och de behov och den smak just din familj har. Älskar ni att laga mat så är ett funktionellt kök en prioritet, älskar ni inte att laga mat kanske köket faktiskt duger som det är även om det är lite opraktiskt eller otrendigt? Då kanske det räcker med lite ny färg?

Och om du älskar 60-talsretro eller shabby chic, håll fast vid det – oavsett vad trenderna säger. Eller om du hittade rätt i en trend och sen inte vill släppa den när trendvindarna vänder – håll kvar vid den känslan, och stilen!

8. Funktion och form

De allra flesta som gillar inredning svarar ”form” om de måste välja mellan funktion och form. Jag svarar faktiskt funktion, eftersom jag kan bli så sjukt irriterad när form fått gå före. En vacker lampa som inte ger något ljus, en snygg fåtölj som inte är bekväm, en coolt designad kanna som jag alltid spiller med. Och tvärtom kan jag se det vackra i ett enkelt bruksföremål utan krusiduller som gör sitt jobb på ett utmärkt sätt. Den här inställningen betyder inte att jag inte vill omge mig med vackra saker, bara att jag prioriterar sinnesfrid över ögonfröjd. Och – det gör också att jag har lättare att avstå från till exempel vackra men obekväma skor. (Vilket inte alltid har varit fallet.)

9. Leta inspiration i ord

Tre saker jag samlat på mig under mitt liv. En skål av en ung formgivare på Konstfack, en gammal ljusstake och en lampa som fyndats på en utomhusloppis och målats om. De kommer nog få följa mig genom livet alla tre. Foto: Maria Soxbo

Vi matas med bilder, bilder, bilder. Intryck till höger och vänster. Och det allra mesta ser ju inte ut som vårt hem, så alltså jämför vi. Ibland är alternativet finare i våra ögon, och så vill vi byta stil. Men tänk om vi skulle börja leta inspiration i ord istället? Jag inspireras till exempel mycket av det Estrid Ericson sagt och skrivit genom sitt liv, som ”Det är inte en viss konstruerad färgharmoni som ger ett hem dess personliga prägel. Det är alla de föremål som samlar sig under ett liv. Allt det man en gång tyckt om, och det man nu tycker om”. När jag läser de orden blir jag mer sugen på att leva ett rikt liv och sen hitta ting som låter mig leva det livet, än att kopiera något jag ser på en bild.

10. Våga vara nöjd

Det är lite normbrytande att nöja sig, för nästan allting i vårt samhälle signalerar ju att vi ska sträva uppåt, framåt och mot större, bättre och dyrare saker. Men om du känner att du stormtrivs i ditt hem, oavsett skavanker eller trendfaktor – njut! Leta inte fel, för det är då den onödiga konsumtionen kommer som ett brev på posten.

20 apr 2021 Direktlänk Hem, inredning & inspirationKlok konsumtion 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Ett loppisfynd fick en kompis

De 3 sakerna som avgör om din bostad är klimatsmart

Hållbara svepet, del 43 – Frankrike, Google Earth och resursslöseriet

Dags igen att ta en titt på vad som hänt inom klimat och hållbarhet på sistone!

Sveriges glömda utsläpp

Foto: Maria Soxbo

Hoppsan. Medan Sverige nöjt klappar sig på axeln över att vi ligger så långt fram i hållbarhetsarbetet släpper DN en granskning som avslöjar att även om den officiella statistiken visar att de svenska koldioxidutsläppen minskat med nästan 30% sedan 1990 – så gäller det bara fossila bränslen. Utsläppen från biobränslen räknas separat, och i Sverige ökar de.

Hur hänger det här ihop? Jo, så kallade biogena koldioxidutsläpp (alltså såna som sker om vi till exempel eldar med ved istället för med olja) förutsätts sugas upp av andra träd, och därför räknas de utsläppen som koldioxidneutrala. Vilket är helt uppåt väggarna, eftersom atmosfären inte gör något som helst skillnad på var koldioxidutsläppen kommer ifrån – koldioxid är koldioxid och bidrar till den globala uppvärmningen.

Ändå är det frivilligt att rapportera in biogena koldioxidutsläpp till FN, och alltså väldigt enkelt att få ett lands klimatarbete att se bättre ut på pappret. Sveriges fossila utsläpp landade år 2019 på 51 miljoner ton. Adderar vi de biogena så blir slutnotan istället nästan 100 miljoner ton. Houston, we have a problem – och detta visar också att till exempel biobränsle inte är en perfekt lösning alls.

Läs hela granskningen här.

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: @minafinafynd

1. #jagminnsallaminaloppisfynd. Det här är en så otroligt mysig hashtag, som jag bara måste tipsa er om. Tre skickliga loppisfantaster – @minafinafynd, @baravackrating och @ikafyndar – har startat den inspirerande hashtaggen #jagminnsallaminaloppisfynd där de, och många andra, berättar om minnesvärda fynd. Att koppla storytelling till secondhandkonsumtion tror jag är det absolut bästa sättet att höja loppisfyndens status – så fyll på hashtaggen, hörni!

2. Varför tar vi inte vara på allt? Isabelle McAllister uppmärksammar det enorma resursslöseriet där en ynka månads kasserat trämaterial blev ett helt berg strax utanför Falkenberg. På samma sätt ser det ut runt om i landet. Inlägget blev en serie om flera – här är det första, det andra och även detta inlägg är relevant. Här måste vi alla hjälpas åt att inte bara tänka ”återvinning” och köra allt till närmaste ÅVC – det allra mesta måste återanvändas tidigare än så!

3. Får man kalla sig ”hållbar”? Sara Olsson som driver @hallbarasara (som för övrigt är ett otroligt bra och inspirerande konto) tampas lite med sitt val av namn på instagram. Hållbarhet är mer än bara begagnatshopping, och vad händer om ett konto som heter ”hållbar”-nånting gör reklamsamarbeten? Saras följare verkar tycka att namnet ska behållas, men läs gärna inlägget som ger väldigt intressanta aspekter på vad ett namnval innebär. Jag tampas ju med liknande funderingar kring Hållbara listan, så jag följer med stort intresse.

Veckans tips: Google Earth


37 år på några sekunder. Google Earth släpper en ny funktion baserad på mängder av satellitbilder från 1984 tills idag som visar hur klimatförändringarna har format om vår värld. Det är kraftfullt och viktigt att förstå att vi KAN se det som händer med blotta ögat.

Veckans 4 snabba

Foto: Camille Brodard/Unsplash

1. Flygförbud i Frankrike. Visst, Frankrike är sannerligen inte bra på alla områden (inte heller klimatmässigt), men de ligger faktiskt i framkant när det gäller att våga fatta obekväma politiska beslut. Sen tidigare har de infört förbud mot matsvinn, man har förbjudit producenter och butiker att förstöra osålda kläder och teknikprylar och man har också diskuterat ett förbud mot Black Friday-rea. Det senaste är ett förbud mot inrikesflygresor där tåget tar mindre än 2,5 timmar. Rimligt! I Sverige hade det varit bra om förbudet blev ännu striktare, för om vi skulle gå på samma gräns skulle Sveriges vanligaste flygresa – mellan Stockholm och Göteborg – fortfarande vara okej, trots att tidsvinsten är noll och utsläppen tusenfalt högre …

2. Casha in bilen mot en elcykel! Ännu mer Frankrike – nu erbjuds ägare till gamla fossiltunga bilar att få 2500 euro för att skrota dem och köpa en elcykel istället. Win/win!

3. Tåg på tapeten. Om flyget går bakåt går tåget framåt. Regeringen vill satsa 900 miljarder på tågen fram till 2033 – och SJ återskapar möjligheten att boka tåg ut i Europa. Äntligen!

4. Krafttag mot PFAS. Samtidigt som Blekinge tingsrätt slagit fast att Ronnebys kommunala vattenbolag ska kompensera ortsbor som fått förhöjda värden av miljögiftet PFAS i blodet (enligt produktansvarslagen) så händer det saker inom köksutrutstningsbranschen. Statliga forskningsinstitutet RISE och Cervera har slagit sina påsar ihop för att samla branschen och diskutera en utfasning av den hälso- och miljöfarliga kemikaliegruppen PFAS (som ofta finns i non-stick-beläggningar). Vill du få bättre koll? Se filmen Dark Waters som jag tipsade om för ett år sen, och signera sen Naturskyddsföreningens upprop!

 

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

17 apr 2021 Direktlänk Hållbara svepetKlok konsumtion 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 117 – spruckna plastavtal, skogsbränder och så mycket måste utsläppen minska

Hållbara svepet, del 116 – Northvolt, motorväg genom regnskogen och privatjets

Om hur jag ser på inspiration

Det pågår en spännande diskussion om inspiration just nu. Jag lyssnade till exempel på senaste avsnittet av Billgren Wood som handlar om just detta, där Elsa och Sofia pratar framför allt om hur ett frö av inspiration kan leda till en hel kedja av idéer om man bara stannar upp och gräver lite djupare istället för att scrolla vidare på jakt efter nästa inspirationsfrö. De nämner också att inspiration inte alls alltid behöver leda till handling, det vill säga bara för att vi ser något vackert behöver det inte betyda att vi måste gå ut och köpa en likadan.

Jag håller med om allt det här, jag kan bli som mest inspirerad av att exempelvis hitta ett mysigt kafé där allt från pajen till kaklet talar samma språk och ger mig en känsla av att plötsligt befinna mig i Paris. Men det betyder ju inte att jag måste kakla om hemma eller ens baka pajen, utan bara att upplevelsen väckte något mer inom mig än att bara stilla min hunger och vila mina ben så att säga.

Däremot kanske det leder till att jag också ser en krukväxt i kafeets fönster jag inte känner igen, att jag frågar personalen vad det är, får ett växtnamn, går hem och googlar och upptäcker att det också var en favorit hos en känd svensk konstnär – och så googlar jag vidare och hittar bilder på hens verk, och så rullar inspirationståget vidare.

Foto: Maria Soxbo

Inspiration kan också vara lite vad som helst för mig. En miljö där det går att ana historiens vingslag, som trappan ovan. En oväntad färgkombination som uppstår när en blomma växter mot en husvägg. Ett fint omslag på en bok. Ett annorlunda sätt att lägga upp maten eller duka bordet. En knasig mönstermix som fick mig att le. En film där varje detalj porträtteras med omsorg. En inspirerande person som brinner för något. En vy. Ni fattar.

Så jag håller helt med om att inspiration inte behöver leda till konsumtion. Däremot kan jag tycka att det allt för ofta numera kopplas till konsumtion. Ett vackert hemma hos-reportage i en tidning följs nästan alltid av en plocksida med ”sno stilen”-tips. En snygg outfit presenteras inte sällan på nätet med reklamlänkar i bildtexten. För att hamna i inspirerande miljöer förväntas vi oftast kliva på ett flygplan först. Och så vidare. Och då tycker jag att inspirationen ramas in på ett sätt som inte längre känns så inspirerande?

Lite luddigt resonemang kanske, men jag vill gärna hålla vattentäta skott mellan det jag älskar att se, inspireras och njuta av – och klimatfrågan. Jag vill liksom inte att någon svärtar ner en fantastisk filmupplevelse, ett vackert konstverk eller en inspirerande person med konsumtionsuppmaningar.

För mig räcker det oftast med att bara låta ögat njuta, och är det något jag verkligen drömmer om att få ha själv också är det helt okej om jag måste kämpa lite. Göra research, bildgoogla, försöka hitta ledtrådar, hålla ögonen öppna på loppis. Tiden det tar mig att spåra upp något blir också tid att reflektera över om det bara var en tillfällig förälskelse eller ej. Jag tycker om att jag inte kan gå från tanke till handling på en sekund, utan tvingas känna efter ordentligt.

Så – istället för en radda köplänkar kommer här några helt andra saker som inspirerar mig just nu. Kanske kan det väcka något i er också?

En surdegsdrottning

Jag när en dröm om att kunna baka surdegsbröd, och efter vårt brödavsnitt så har jag så smått börjat experimentera. Första försöket såg lovande ut, men föll lite på målsnöret. Men skam den som ger sig! Jag inspireras som tusan av @acrumbonyou och hennes närmast magiska bakverk.

En ny bekantskap

Foto: Auktionsverket

Flera konton jag följer har nämnt namnet Hildur Haggård den senaste tiden – ett namn jag aldrig hört tidigare. Min farmor hette Hildur så mitt intresse väcktes redan där, och när jag googlade lite blev jag förtjust i både hennes verk och hennes historia. En av alla dessa fantastiska kvinnor ur den svenska historien som borde få mer utrymme i vårt kollektiva medvetande. Och så önskar jag att jag hade haft koll redan 2015, för då hade jag gärna varit med och slagits om denna vackra terracottaskulptur.

En oväntad vänskap

Foto: @mimmistaaf

Älskar att följa Mimmi Staaf sen hennes flytt till landet, och det blev inte sämre när kattungen Saffran visade sig fatta tycke för de nykläckta kycklingarna. Kattallergikern i mig avundas detta mys, men är glad att jag kan följa det på instagram. Så fint!

Ett vardagsögonblick

Foto: @saffiies

Ibland krävs det inte mer än en vackert patinerad bordsyta, en sirlig kopp, söta penséer, en strimma sol och ett ögonblick av lugn och ro för att jag ska känna mig inspirerad.

Ett stycke blivande halmbalshus

Foto: Emma Sundh

Är ju lite partisk här förstås, men jag tycker att det är så inspirerande att följa Emmas blivande husbygge. Varje litet steg som tas – träden som fälls på tomten, sågas upp till plankor som ska torka och bli golv. Byggritningarna som ändras och ändras igen. Jakten på halm. Jakten på plockhugget virke. Jakten på gamla fönster till orangeriet. Det är något otroligt fint med att pussla ihop sitt hem bit för bit, från naturen och från andrahandsmarknaden, utan brådska och med så få kompromisser som möjligt.

Hur ser ni på inspiration vs konsumtion? Och vad inspirerar er just nu?

16 apr 2021 Direktlänk Hem, inredning & inspirationReflektioner 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Ett loppisfynd fick en kompis

De 3 sakerna som avgör om din bostad är klimatsmart

260 000 brödskivor i timmen – dygnet runt

På 1970-talet lanserades en reklamkampanj som fick svenskarna att sätta morgonkaffet i halsen. Budskapet?

Socialstyrelsen vill att vi äter 6–8 skivor bröd om dagen

Kampanjen väckte ramaskri och kritiken handlade mycket om överförmynderi. Få ville att en myndighet skulle diktera vad vi skulle äta. Men det var inte Socialstyrelsen som låg bakom, utan Brödinstitutet – en branschorganisation för brödproducenter. Socialstyrelsen hade förvisso en önskan om att svenskarna skulle börja äta mer bröd, eftersom brödkonsumtionen hade sjunkit ända sedan 1950-talet och man bedömde att en balanserad kost krävde mer bröd än vad 1970-talssvensken var beredd att äta.

Socialstyrelsen låg alltså inte bakom kampanjen – men trots det ramaskri som uppstod var man nog ganska nöjd med genomslaget med tanke på att man inte hade behövt spendera en enda krona på reklam.

100% fryst bröd, som fick komma ut i värmen en kort stund för att agera fotomodeller. Sen raskt in igen. Inget bröd gick till spillo under produktionen av detta blogginlägg. Foto: Maria Soxbo

Hur skulle en sån kampanj se ut idag? Kanske så här?

Klimatet vill att vi slutar slänga 6,24 miljoner brödskivor om dagen

För ja, idag är problemet det motsatta. Vi köper massor av bröd, men slänger helt ofantliga mängder. 80 000 ton bröd bakas varje år utan att hamna i våra magar, och just bröd är det livsmedel som svinnas bort i störst omfattning. 260 000 brödskivor i timmen svinnas bort, det är en helt ofattbar siffra. Och det är ju inte bara den färdiga limpan eller frallan vi kastar bort, utan också alla de resurser som gått åt till att göra brödet – allt vatten, all jord, all energi, alla transporter.

Foto: Maria Soxbo

I dag släpper vi nästa avsnitt av Plan B-podden, ett avsnitt som fått namnet Bröd, bak & andra bullar – och alltså handlar om bröd, helt enkelt. Vi gör det här avsnittet i samarbete med matsvinnsappen Too Good To Go, som inte bara hjälper oss att rädda mat som riskerar att svinnas bort utan också ägnar väldigt mycket tid åt att både informera, tipsa om lösningar på matsvinnet och opinionsbilda. Emma pratar med Åsa Sandberg på Too Good To Go som berättar om appen (som också finns med på min Hållbara listan) och om hur brödsvinnet egentligen ser ut.

Ett hett tips här är ju att ladda ner Too Good To Gos app (i App store eller Google Play) så blir du en del av maträddarrörelsen!

Allt bröd utom korvbrödet på bilden är också räddat ur svinnkorgen på min lokala matbutik. Foto: Maria Soxbo

Jag har också ringt upp kanske Sveriges trevligaste gotlänning, Coophandlaren Markus Wahlgren i Visby, som helt enkelt lackade ur på det sjuka system som brödbranschen verkar inom. För till skillnad från alla andra livsmedel i matbutiken så köps inte brödet in av butiken i den mängd handlarna tror sig sälja. Nej, brödet kontrolleras helt av brödprodudcenterna själva, som kör brödet till butikerna, fyller alla hyllor knökfulla och sen hämtar allt som blivit över några dagar innan bäst före-datum. Sen körs detta fullt ätbara bröd iväg för att bli något annat, till exempel djurfoder, etanol, jäst eller till ett värmeverk.

Markus ledsnade på detta orimliga system som leder till att 28 000 ton bröd slängs varje år, så han drog igång ett projekt som han berättar mer om i podden. Så inspirerande med människor som vägrar acceptera trasiga system och tar saken i egna händer, tycker jag!

Foto: Maria Soxbo

Av de 80 000 ton bröd som svinnas bort i Sverige varje år så försvinner 30 000 ton i hushållen. Och om Markus tar tag i butikssvinnet så måste vi ju hugga hushållssvinnet, eller hur? Här kommer några tips!

Så minskar du ditt brödsvinn

  • Frys in allt bröd, helst så fort du köpt det. Skiva limpan så blir det lättare att plocka fram precis så mycket bröd du behöver.
  • Har du små frysmöjligheter? Planera dina inköp! Köp inte mer bröd än du hinner äta upp.
  • Strunta i datumet på påsen. Lukta, syna, smaka. Det allra mesta går att äta efter bäst före-datum.
  • Rosta bröd som börjar bli torrt, då blir det piggt och smarrigt igen.
  • Ge bort bröd du inte kan konsumera. Har du bakat frysen full och fick två påsar bullar över? Knacka på hos grannen eller ta med till jobbet!
  • Använd bröd som bas till annat. Gör skorpor, ströbröd, krutonger eller fattiga riddare!

Och sprid ordet! Hjälp till att minska matsvinnet genom att berätta om de 260 000 skivorna som svinnas varje dag, tipsa om vårt poddavsnitt och om Too Good To Go som kan hjälpa till att minska matsvinnet. Ät upp hela bullen på kaféet, rädda den halvätna mackan som barnet inte orkade och använd alla tortillabröden i förpackningen.

14 apr 2021 Direktlänk Reklam: Samarbeten 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Casha in och slut kretsloppen!

Klimatfrukost: Framtidens resande och tåget!

5 saker jag är tacksam för

Det börjar bli vår, äntligen. Fåglarna kvittrar för fullt utanför mitt villaförortsfönster söder om Stockholm och det börjar smyga upp små blommor vid vägkanten. Våra syrener knoppar så smått, sjön är isfri och full av pigga och badglada fåglar och trottoaren är nysopad under mina sneakerssulor. Älskar den här tiden på året! Med aprilregn, hagel och sällsynta snöfall och allt.

Precis som förra året är ju den här våren speciell. Den är präglad av en pandemi och mysiga vårtecken som uteserveringsträngsel och weekendtrippar med tåg till andra städer får vänta. Men, jag är så otroligt glad över att vi tagit oss igenom en lång vinter utan kramar, fester och närhet, och nu är ute på andra sidan. Bara det är värt att fira!

Som vanligt går jag igång mer på morötter än på piskor, och därför vill jag bara dela lite pepp kring saker jag faktiskt är otroligt glad över just nu. Trots pandemi. Trots klimatkris. För jag tänker att vi mår rätt bra av att fokusera på det positiva.

1. Ljuset

En ljus sommarkväll jag minns.

Inget lyfter mig så mycket som ljusa kvällar, morgonsol och långa dagar! Det är alltid en sån boost med våren, att det känns som att jag har många fler timmar till mitt förfogande bara för att en större del av dygnet är ljust. Mer liv att leva på något vis!

2. Längtan

Stockrosor. Bland det finaste jag vet. Foto: Maria Soxbo

På många sätt är det här min favorittid på året. Inga sommardagar har ännu betats av, prick alla är fortfarande kvar och jag älskar att tänka på kommande sommarlovsfrukostar, solvarma klippor under fotsulorna, nyplockade jordgubbar och rufsiga vägkantsbuketter. Allt är kvar! Fatta vad mycket vi har att se fram emot!

3. Upploppet

Kommer vi att kunna umgås så här igen i sommar? Foto: Caroline Solberg

Visst, vi vet inte ännu hur länge vi behöver dras med pandemin eller hur mycket av vår gamla vardag vi kan (eller vill!) återgå till, men nu har alla mina äldre familjemedlemmar fått sina sprutor och det handlar trots allt bara om några månader innan alla som vill fått vaccinera sig – vilket borde göra allt så väldigt mycket enklare. Och det känns så ofantligt skönt, jämfört med förra vårens läskiga ovisshet. Och apropå den …

4. Ovissheten

Nej, hit ska jag inte i sommar. Så vad blir det? Foto: Maria Soxbo

Jo, den är faktiskt något positivt också! För första gången på tio år ska vi inte tillbringa hela vår sommar på Gotland. Vi har hyrt ut vårt hus ett helt år, för att se om vi är redo att skiljas från vårt paradis för gott. Inga beslut är fattade än, och en viss sorg är det förstås att inte veta att jag kommer att vakna under snedtaket på vårt gamla kalkstenshus, dra upp rullgardinen och se ut över fälten som jag brukar. Men det finns också något väldigt spännande i det, att den här sommaren kommer att bjuda på överraskningar. Det är lite svårplanerat av uppenbara skäl så vi får väl se vad det blir, men det finns något uppfriskande i att livet inte är ett dugg förutsägbart!

5. Nöjdheten

En nybakad muffins på farstukvisten räcker långt numera. Foto: Maria Soxbo

Är det en sak jag tar med mig från det här året är att det är skönt att ha blivit lite ”fabriksåterställd” och kunna njuta av de små sakerna i vardagen igen. Ett tag kändes det som att samhället var så uppspeedat att allting måste bli större, dyrare, häftigare för att det skulle vara värt något. Jag kände mig både blasé och trött på hetsen att alltid sträva efter nästa grej. Nu? Nu känns allt från en snabb fika med en kompis jag inte träffat på länge till ett fysiskt jobbmöte som exotisk lyx, bara för att det sker så oerhört sällan.

Det här året har tärt på energireserverna, inget snack om saken, men det har också sänkt ribban för vad som kan ladda batterierna rejält.

Håller ni med?

13 apr 2021 Direktlänk Reflektioner 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

Hållbara svepet, del 42 – Seaspiracy, målarfärg och ett svart påskrekord

Helg betyder som bekant svep, så här kommer några av nyheterna från de gångna två veckorna (eftersom det var uppehåll förra veckan).

En historisk påskafton

Hawaii. Foto: Christian Joudrey/Unsplash

Plötsligt hände det. Som en riktigt obehaglig påskkaramell. För första gången i mänsklighetens historia steg halten av koldioxid högre än 420 ppm i snitt under en dag. Det nya, inte så roliga, rekordet lyder 421,21 och sattes på Hawaii.

Så, vad är grejen med det då? Jo, förra gången halten av koldioxid var så hög var för fyra miljoner år sedan. Fyra. Miljoner. År. Sedan. Då var världen runt tre grader varmare än nu, Grönland var just grönt (isfritt) och havsnivåerna 20–30 meter högre. Detta är fakta som jag hämtat från Peter Alestigs text i DN, som jag verkligen tycker alla måste läsa. (Missa inte heller Klimatklockan längst ner i texten.)

Det här är läskigt. Och det är lätt att få ångest. Men jag vill återigen påminna om att bästa sättet att hantera ångest är att agera. Känna att vi gör något, för att förändra situationen. Och alla kan och bör vi göra allt vi kan.

Veckans filmtips: Seaspiracy

Omtvistad fiskedokumentär. Teamet bakom uppmärksammade Cowspiracy är tillbaka med en ny dokumentär – Seaspiracy – om människans påverkan på livet i havet. Jag har faktiskt inte hunnit plöja den själv ännu, men tipsar ändå om den eftersom den är så hajpad just nu. Utan att själv lägga någon värdering i detta kan det vara värt att ha koll på att filmen kritiserats från flera håll. Läs om detta, se filmen och avgör själva.

Veckans 3 SoMe-tips

Foto: Ksenia Chernaya/Pexels

1. Det är väl bara att måla om? Frida/Trendenser har grävt i färgstatistik och sammanfattat det i ett mycket läsvärt inlägg att ha i bakhuvudet när vi pratar om att ”bara måla om”. Som att uppskattningsvis 800 000 liter målarfärg hamnar i avloppet varje år när vi sköljer av penslar och tråg under rinnande vatten. Förutom miljöpåverkan det innebär så hade också den färgen räckt för att måla om 8 000 villor … Läs allt här!

2.Snittblomskoll. Supermiljöbloggen skriver om snittblommornas mörka baksida både på instagram och i bloggen, viktig läsning. Jag kan också passa på att påminna om detta inlägg

3. Ny influencer-ordförande. Alejandra Cerda har blivit vald till ny ordförande i Sustainable Influencers efter Tess Waltenburg. Det här initiativet är det nog fortfarande många som inte känner till, men jag hoppas verkligen att hållbarhetsgenren av influencers kan få större mediautrymme framöver så att bilden av vad en influencer är och gör kan breddas en smula.

Veckans tv-tips: Vetenskapens värld om e-handel

Skärmdump från Vetenskapens värld.

E-handeln och klimatet. Veckans måste-tittning är detta avsnitt av Vetenskapens värld, som handlar om hur e-handeln och klimatkrisen är på kollisionskurs med varandra. Otroligt intressant, och viktig kunskap för oss alla att ha med oss om vi planerar att klicka hem något.

Veckans 6 snabba

Grönland. Foto: Annie Spratt/Unsplash

1. Maktskifte för miljön på Grönland. Det har varit val på Grönland och det ledde lite oväntat till maktskifte. Vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit (IA) vann, vilket innebär att den planerade brytningen av sällsynta jordartsmetaller förmodligen stoppas av miljöskäl. Om vi bortser från vänster och höger – visst vore det skönt om partier som sätter miljö och klimat högt på agendan kunde vinna mark i fler länder?

2. Ballongexperiment tillfälligt avblåst. Ett omdebatterat experiment där man vill försöka hejda solens strålar genom att sprida partiklar i atmosfären – geoengineering – ska enligt planerna äga rum vid Esrange i Kiruna i sommar. Men – efter skarp kritik från många miljöorganisationer ställdes den första testflygningen in häromveckan, med hänvisning till att riskerna bör diskuteras mer både i vetenskapliga kretsar och i samhället i stort. Högst vettigt, och jag kan väl känna att vi människor redan manipulerat klimatet tillräckligt – åt fel håll – och därför borde lägga energin på att sluta förstöra klimatet istället för att försöka hitta genvägar ur knipan.

3. Baljväxter är grejen. En rapport kring vilka grödor som binder mest kol i marken har släppts, och det visar sig att baljväxter är the shit. Kan vi hoppas på fler baljväxtsatsningar inom det svenska jordbruket, så vi kan äta mer närproducerad vegokost och lagra extra mycket kol?

4. Framtidsgården invigs. Och apropå föregående punkt – nu invigs Framtidsgården Bjertorp där tanken om ett klimatsmart jordbruk odlas. Den 15 april sker en digital presentation som är kostnadsfri och öppen för alla – kanske värd att kolla in för alla som är intresserade av ett hållbart jordbruk?

5. Google maps rekommenderar miljövägar. Nya funktioner är på gång i Google maps, som att den mest miljövänliga (eller minst miljöskadliga snarare) rutten ska rekommenderas om olika rutter tar lika lång tid. Det handlar alltså om den väg som till exempel innebär minst köer och inte är så brant (=kräver mindre bränsle). Om den ”sämre” vägen tar mindre tid ska både utsläpp och tid redovisas så att vi kan välja själva. Även luftkvalitet ska visas (inklusive pollenhalt) vilket kan vara hjälpsamt för cyklister.

6. Snabbkoll på gröna ekonomireformer. Sveriges Natur har sammanfattat vad som är på gång inom ekonomiska reformer som ska putta oss i rätt riktning – bra och enkel sammanfattning som kan vara smart att ha koll på.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

11 apr 2021 Direktlänk Hållbara svepet 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 117 – spruckna plastavtal, skogsbränder och så mycket måste utsläppen minska

Hållbara svepet, del 116 – Northvolt, motorväg genom regnskogen och privatjets

Vad borde vi alla jobba med?

Jag är journalist. Föreläsare. Författare. Influencer. Eller greenfluencer kanske. Jag är med andra ord en mångsysslare. Alla mina yrkesroller är roliga, men allra bäst gillar jag dem i kombination.

På senaste tiden har jag funderat ganska mycket på det här med jobb. Jag har en vän som håller på att sadla om och går polishögskolan just nu. En annan har lämnat mediebranschen för att driva egen begravningsbyrå. En tredje jobbar numera som barnmorska – ett yrke många verkar drömma om att omskola sig till.

Såväl polis som begravningsentreprenör och barnmorska är yrken som alltid kommer att behövas. Men gissningsvis är andra yrken faktiskt en aning utrotningshotade. Att jobba på oljeplattform ska förhoppningsvis ingen behöva arbeta med i framtiden till exempel. Inte på kolkraftverk heller. Och även om vi inte tar till såna extrema ”fossilyrken” så lär omställningen i samhället röra om ganska rejält i arbetsmarknadsgrytan på alla håll.

Så har ju arbetsmarknaden alltid fungerat – just nu har vi många content managers och inte så himla gott om hovslagare – för 150 år sen såg det helt annorlunda ut.

Det fina är förstås att även om vissa yrken försvinner, blir mindre eftertraktade eller behövs i mindre utsträckning så kommer andra yrken tvärtom att växa. För när vi inte kan nykonsumera lika mycket behöver vi förstås reparatörer, skräddare och andra experter på återbruk istället. Och så har ju arbetsmarknaden alltid fungerat – just nu har vi många content managers och inte så himla gott om hovslagare – för 150 år sen såg det helt annorlunda ut. Det vill säga – människor kommer inte att stå utan sysselsättning bara för att vi drar ner på fast fashion-konsumtionen eller inte åker på flygcharter stup i kvarten. Världen anpassar sig alltid.

Allt det här är spännande tycker jag, och som en konsekvens av de här funderingarna går det inte att låta bli att undra om Sverige verkligen ser till att utbilda kommande generationer till de yrken vi kommer att behöva arbetskraft inom? Kompetensförsörjer vi för framtiden, eller kommer vi att ha akut brist på människor som kan det samhället behöver?

Illustration: Maja Säfström  (TACK!)

Den senaste veckan har jag och Emma tillsammans med Frida från Våra barns klimat jobbat fram en lista på 101 framtidsjobb, som vi snickrat ihop tillsammans med Klimatklubbens medlemmar och en expertjury. Den har varit otroligt rolig att jobba med, just för att det går att ana hur framtiden kommer att se ut mellan raderna. Och jag gillar vad jag ser! Jag ser fram emot ett samhälle där vi kan jobba som delningsagenter, vegocoacher och byarkitekter. Eller som tågutvecklare, kretsloppskonsulter och skräpfiskare!

Kanske är ni några bland er som läser min blogg som går i tankar på att sadla om, skola om er eller bara är sugna på att utforska ett nytt spår i livet? Då hoppas jag att vår lista kan inspirera! (Och ja, jag har en vän som pluggar till solenergiprojektör också – ett av alla jobb på listan!)

8 apr 2021 Direktlänk Hygge & härligt livReflektioner 8 kommentarer

Relaterade inlägg

Tillbaka i stan

8 tåghacks för billigare och smidigare resor


Close
Husligheter