Banner

Vad borde vi alla jobba med?

Jag är journalist. Föreläsare. Författare. Influencer. Eller greenfluencer kanske. Jag är med andra ord en mångsysslare. Alla mina yrkesroller är roliga, men allra bäst gillar jag dem i kombination.

På senaste tiden har jag funderat ganska mycket på det här med jobb. Jag har en vän som håller på att sadla om och går polishögskolan just nu. En annan har lämnat mediebranschen för att driva egen begravningsbyrå. En tredje jobbar numera som barnmorska – ett yrke många verkar drömma om att omskola sig till.

Såväl polis som begravningsentreprenör och barnmorska är yrken som alltid kommer att behövas. Men gissningsvis är andra yrken faktiskt en aning utrotningshotade. Att jobba på oljeplattform ska förhoppningsvis ingen behöva arbeta med i framtiden till exempel. Inte på kolkraftverk heller. Och även om vi inte tar till såna extrema ”fossilyrken” så lär omställningen i samhället röra om ganska rejält i arbetsmarknadsgrytan på alla håll.

Så har ju arbetsmarknaden alltid fungerat – just nu har vi många content managers och inte så himla gott om hovslagare – för 150 år sen såg det helt annorlunda ut.

Det fina är förstås att även om vissa yrken försvinner, blir mindre eftertraktade eller behövs i mindre utsträckning så kommer andra yrken tvärtom att växa. För när vi inte kan nykonsumera lika mycket behöver vi förstås reparatörer, skräddare och andra experter på återbruk istället. Och så har ju arbetsmarknaden alltid fungerat – just nu har vi många content managers och inte så himla gott om hovslagare – för 150 år sen såg det helt annorlunda ut. Det vill säga – människor kommer inte att stå utan sysselsättning bara för att vi drar ner på fast fashion-konsumtionen eller inte åker på flygcharter stup i kvarten. Världen anpassar sig alltid.

Allt det här är spännande tycker jag, och som en konsekvens av de här funderingarna går det inte att låta bli att undra om Sverige verkligen ser till att utbilda kommande generationer till de yrken vi kommer att behöva arbetskraft inom? Kompetensförsörjer vi för framtiden, eller kommer vi att ha akut brist på människor som kan det samhället behöver?

Illustration: Maja Säfström  (TACK!)

Den senaste veckan har jag och Emma tillsammans med Frida från Våra barns klimat jobbat fram en lista på 101 framtidsjobb, som vi snickrat ihop tillsammans med Klimatklubbens medlemmar och en expertjury. Den har varit otroligt rolig att jobba med, just för att det går att ana hur framtiden kommer att se ut mellan raderna. Och jag gillar vad jag ser! Jag ser fram emot ett samhälle där vi kan jobba som delningsagenter, vegocoacher och byarkitekter. Eller som tågutvecklare, kretsloppskonsulter och skräpfiskare!

Kanske är ni några bland er som läser min blogg som går i tankar på att sadla om, skola om er eller bara är sugna på att utforska ett nytt spår i livet? Då hoppas jag att vår lista kan inspirera! (Och ja, jag har en vän som pluggar till solenergiprojektör också – ett av alla jobb på listan!)

8 apr 2021 Direktlänk Hygge & härligt livReflektioner 8 kommentarer

Relaterade inlägg

Tillbaka i stan

8 tåghacks för billigare och smidigare resor

Plan B-podden: Bovar, bantning & bättre koll

Ju mer jag lär mig om klimatfrågan, desto mindre ansvar vill jag lägga på konsumenten. Det är inte rimligt att alla ska ha kunskap, tid och ork att göra research om allt från vilka frukter som fraktas med flyg till hur mycket vatten det går åt för att tillverka ett par jeans.

Drömmen för mig vore att varje prislapp också avslöjade varans klimatpåverkan, och gärna också satte det i relation till något annat. På secondhandplagget kanske det står hur många gram eller kilo koldioxid köpet innebär, men också hur mycket lägre det är jämfört med att köpa motsvarande plagg nytt? Det skulle verkligen hjälpa mig som konsument!

En husmanskostklassiker i ”lättare” tappning – vegetariska delikatessbullar med potatismot och lingonsylt. Familjen slukade den! Foton: Maria Soxbo

Med mat är det förstås likadant. De flesta vet att kött är sämre än vego när det gäller utsläpp, men det finns också kött som är betydligt bättre än genomsnittet och det finns grönsaker och nötter som är betydligt sämre än genomsnittet. Hur ska vi kunna navigera i matbutiken?

Senaste avsnittet av Plan B-podden är ute nu! Perfekt att lyssna på under en skrivbordslunch med en vegetarisk paj med lågt klimatavtryck.

I vårt senaste poddavsnitt Bovar, bantning & bättre koll avhandlar vi just det här med transparensen. Vi snackar siffror, koldioxidbudgetar och balans i livet, och vänder och vrider på vilka avtryck vi gör genom våra val i vardagen. Det här avsnittet gör vi ihop med Felix, som faktiskt börjat med en variant på min drömgrej – att synliggöra vilka val som är ”lättare” rent utsläppsmässigt.

Delikatessbullarna har 80% lägre klimatavtryck än köttbullar, och har ett lägre klimatavtryck än vad som krävs för att nå Parismålen.

Numera kan vi kolla upp exakt klimatavtryck för varje produkt i Felix sortiment på deras hemsida, och dessutom har Felix satt en grön symbol på de produkter som har en låg klimatpåverkan så att vi lättare ska kunna hitta dem i affären.

Felix utgår från en skala där svenskens genomsnittkost idag ligger mellan ”Medel” och ”Högt” klimatavtryck. För att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål måste vi halvera det. Alltså får produkter som har en klimatpåverkan som ligger under den halveringen märkningen ”Lågt” eller till och med ”Väldigt lågt”. Enkelt och bra.

I podden intervjuar jag marknadschefen Thomas som berättar exakt hur det här funkar, och så pratar Emma med Ulf Sonesson på RISE som berättar hur klimatberäkningar egentligen går till.

Ett sätt att få lite bättre koll på sin egen kost är att testhandla i Felix fiffiga och virtuella Klimatbutiken. Här får du en budget att handla för, men inte i hundralappar utan i kilo koldioxid. 19 kilo närmare bestämt, det vill säga den veckobudget per person som vår mat får ”kosta” för att vi ska nå Parismålen. Prova sen att handla det du brukar, och se om budgeten räcker! Ett smart sätt att få insikt i kostens påverkan, tycker jag!

Två pajer som båda är märkta med den gröna symbolen för ”Lågt klimatavtryck”.

Det här med klimatbudgetar lockar inte alla, det fattar jag. Och jag önskar att de inte skulle behövas. Men för mig har det blivit så oändligt mycket lättare att jobba på min egen omställning sen jag fick lite bättre koll på siffrorna. Klimatavtryck är ju så abstrakta och osynliga, en siffra eller två hjälper mig att se vilka utmaningar jag har, och var jag ska lägga min energi för att komma framåt.

För att få koll på om det är maten som är värst för dig (eller om det är bilen, flygresorna, shoppingen eller bostaden till exempel) kan jag varmt rekommendera att göra en klimatkalkylator. Det finns flera gratis på nätet, bara att googla – och jag vill också tipsa om att göra minst två eftersom de mäter lite olika. Jag bloggade i höstas om min egen resa och visade siffror på hur långt jag kommit, läs det här! 

Vegofärspaj med lite sting och ännu mindre klimatavtryck.

Tack Felix för att ni ville göra ett poddavsnitt med oss, och hoppas ni som lyssnar ska gilla det!

7 apr 2021 Direktlänk Reklam: Samarbeten 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Det stora inlägget (och avsnittet!) om teknikprylarna

Casha in och slut kretsloppen!

Är du med? (Klart du är!)

År 2021 känns som en nystart på många sätt. Pandemin vände upp och ner på världen, men nu rullas vaccinet ut och kanske kan vi snart få kramas, umgås och röra oss fritt igen. Samtidigt vill jag ju se en vettig omstart, inte business as usual. Vi har ju vant oss av med allt från flygresor till slentrianshopping, och det är ju att bryta de dåliga vanorna som är det jobbiga. Det har vi redan klarat av!

I år är inte bara året då pandemin förhoppningsvis börjar klinga av, utan det är också året då WWF fyller 50 år! Så mäktigt med en organisation som värnade om rätt saker redan för fem decennier sen! (Säger jag som startade ”min” organisation för 2,5 år sen. Hehe.)

Foton: Maria Soxbo

Och hur firar WWF detta? Ja, inte med fyrverkerier, unn och nyproducerade presenter förstås, utan med en kampanj som heter Är du med?. Den handlar om att få så många som möjligt att hitta åtminstone 3 förändringar som vi är villiga att göra för klimatet under 2021, från WWFs lista med totalt 50 bra förslag. Och ja, det är förstås helt tillåtet att sikta på att göra alla, som en bucket list för klimatet, men tre räcker för att bli en del av WWFs firande!

Så vilka valde jag?

Få koll på din vego

Jag som äter vegetariskt ungefär 99 dagar av 100 ska förstås ta nästa steg, att börja granska det jag ändå stoppar i mig. Varken mandlar och avokado får ju till exempel grönt ljus i WWFs Vegoguide. I år ska jag få järnkoll på vegosynderna och njuta av maten ännu mer!

Inget flyg 2021

Okej, det här är en baggis för mig och ett löfte jag hållit sen våren 2018, men eftersom det finns forskning som säger att hälften av alla som känner någon som inte flyger själva flyger mer sällan så tänker jag att mitt löfte handlar mer om att snacka om att jag är flygfri – och inspirera andra! Kanske några av er till exempel? Ett tips är att signa upp sig på Flygfritt 2021 och dela det, så kanske fler hakar på.

Plantera för humlor och bin

Eftersom vi hyrt ut vårt gotlandshus i år så kommer vi att tillbringa mer tid hemma i trädgården än vi brukar. Det innebär att vi har lättare att ta hand om odlingar! Så i år är det jag som fyller pallkragarna med mumsiga, bivänliga växter och förhoppningsvis får ett trevligt surr som ackompanjemang till lediga dagar i sommar.

På WWFs sajt hittar du hela 50 grejer att välja mellan, och de flesta är väldigt enkla. Gå in, klicka för tre favoriter du vill ta dig an och skicka in ditt ”löfte” som en present till jubilerande WWF. (Bara den grejen räcker för att bocka av #365dagarforklimatet i dag, by the way.)

Och PS! En grej som jag tycker är viktig att påminna om här också är att vi inte behöver perfekta människor. Alla har vi våra utmaningar i vardagen, om det så är ett bilberoende eller utmaningar när det gäller kosten på grund av allergier. Alla kan inte göra allt, så är det bara. Men! Alla kan göra nåt, och de allra flesta av oss kan göra åtminstone lite mer än vi gör idag. Hellre miljoner människor som tar små steg i rätt riktning, en en handfull perfekta människor som gör allt rätt.

För mig, som är en privilegierad vit medelklassperson i fredliga Sverige och med en trygg livssituation på alla plan känns det givet att göra lite mer än genomsnittet – för att jag kan. Jag har helt enkelt inte större problem som kräver min tid och energi, till skillnad från någon som utsätts för rasism, lever i en våldsam relation eller sliter för att få ekonomin att gå ihop.

Alla har olika förutsättningar, det är en del av utmaningen här. Men visst är vi ganska många som delar min sits? Ska vi inte hjälpas åt att hugga i, och täcka upp även för de som inte kan? Är du med?

#ärdumed #wwfsverige50

6 apr 2021 Direktlänk Reklam: Samarbeten 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Det stora inlägget (och avsnittet!) om teknikprylarna

Casha in och slut kretsloppen!

Ursäkta luret, men vi hade en poäng

Som några av er säkert listade ut ganska snabbt så var vi ett gäng som gjorde ett gemensamt aprilskämt igår. Det finns, mig veterligen, ingen klimatrelaterad reklamskatt för influencers på förslag hos regeringen, trots att jag, Emma, Frida, Isabelle, Camilla och Yrsa slog på stora trumman. April, april.

Foto: Inte en skärmdump utan en skämtdump från påhittade sajten dagensmedium.se.

Så varför detta aprilskämt?

Jo, för att det trots allt baserades på en del sanningar. Det finns riktiga undersökningar som uppskattar konverteringsgraden (alltså hur många köp ett influencertips genererar) till omkring 3% av följarskaran.

Det varierar så klart hejvilt beroende på typ av influencer, jag tror till exempel inte att jag skulle lyckas kränga 684 nyproducerade t-shirts till er ens om jag hade velat – ni är för pålästa och klimatmedvetna för det. För andra influencers är 3% säkert bara början – de har kommersiell makt att få en vara att sälja slut över en natt. Men å andra sidan kanske jag kan kränga 684 schampotvålar eller vegohamburgare? Och de har också en klimatpåverkan, om än förmodligen mindre än t-shirten. Det kan jag så klart inte blunda för.

Det är förstås svårt att veta hur många av de 684 – eller 2000 eller 50 000 – följarna som kanske hade köpt samma vara ändå, oavsett influencerns köptips. Men, det finns gott om undersökningar som pekar på att våra köpbeteenden påverkas av vad vi ser i sociala medier, och att vi litar mer på rekommendationer av influencers än på konventionell reklam. Med andra ord – ingen influencer som gör betalda samarbeten borde kunna svära sig fri från ansvar kring den konsumtion det leder till. Inte jag heller.

När vi spånade fram det här aprilskämtet började jag nästan tro på det själv. För ju mer vi vände och vred på detaljerna – som att rabattkoder borde leda till högre beskattning eftersom trösklarna för köp sänks – desto rimligare lät det i mina öron. Varför finns inte det här? Varför är det fritt fram för oss influencers att tjäna pengar på andra människors överkonsumtion? Varför behöver vi i nuläget inte ta något som helst ansvar för utsläppen vårt yrke leder till, mitt under brinnande klimatkris?

Influencerbranschen är spännande. Kreativ. Rolig! Inspirerande. Tankeväckande. Intressant. Min vardag skulle helt klart vara fattigare utan mina favoritkonton, och mycket av det jag lärt mig de senaste fem åren har jag snappat upp via olika sociala medier.

Influenceryrket kan ju också se ut på en rad olika sätt. Det finns influencers som inspirerar oss att laga godare mat, träna oss i toppform, bli bättre föräldrar och att utforska vår egen kreativitet via pyssel och DIY. Inget av det behöver nödvändigtvis vara dåligt, för även om all mat, allt pysselmaterial och alla träningskläder förstås genererar en del utsläpp så kanske såna konton också leder till att vi tar bättre hand om oss själva, börjar utforska det växtbaserade köket och syr om ett uttjänt plagg istället för att köpa nytt.

Men det finns också influencerkonton där en väldigt viktig ingrediens för framgång är att bygga en avundsvärd, åtråvärd och inspirerande livsstil kring materiella värden. Dagens outfit hämtad ur den perfekta garderoben, ett drömhem som byter skepnad varje säsong. Det finns en kommersiell potential i att vara trendsättare, och det är vinnande content att renovera, uppdatera, förändra, förnya, konsumera. Och jag tycker att vi måste prata mer om det. Om hur det sprider ringar av konsumtion som bara blir större och större.

Influencer är ett yrke numera, och det är klart att det inte passar alla att bli aktivister eller opinionsbildare och frikoppla sina kanaler från kommersiella krafter. Många följare kan också hålla isär behov och begär, och följer kanske en modeinfluencer främst för att få idéer hur de kan leka med sin nuvarande garderob, eller vad de ska leta efter på loppis. Om i snitt 3% köper t-shirten, så innebär det också att 97% inte gör det. Det får vi inte glömma.

Men – 3% för mig hade alltså resulterat i utsläpp på över 3 ton koldioxid om jag tipsade om en t-shirt, trots att mitt konto är så pass litet. 3 ton är alltså 3 gånger mer än vi bör släppa ut på ett helt år per person år 2050 – inklusive allt. Jag kan inte tycka annat än att det vore rimligt att jag borde få betala ett pris för det, med tanke på att jag valt yrket frivilligt och jag alltså kan välja att tjäna mina pengar på andra människors konsumtion.

Det innebär förstås inte att företagen som producerar prylarna och kläderna ska gå fria och influencers ta hela smällen. Tvärtom, det finns nog inget jag hellre skulle se än en global koldioxidskatt riktad mot företag. Men – med tanke på hur oerhört stora summor influencer marketing omsätter och det dessutom är en bransch som bara växer så går det inte att bortse från att influencers driver upp konsumtionen till nya nivåer.

I mitt instagraminlägg om ”den nya influencerskatten” uppstod en intressant diskussion i kommentarsfältet. Medan vissa tyckte att det var en rimlig och bra skatt tyckte andra att den skulle slå onödigt hårt mot en övervägande kvinnlig bransch när problemet är större än så. Jag rekommenderar att läsa hela kommentarstråden, det finns många intressanta aspekter där (och jag har diskuterat flitigt själv där också).

Slutligen: En skatteslant raderar förstås inte utsläppen från 684 t-shirts, oavsett vem som betalar den. Men – en ny skatt kanske skulle kunna leda till en lite sundare influencerbransch för alla inblandade, där vår försörjning inte längre behöver hänga på att andra (främst kvinnor) måste fortsätta överkonsumera (vilket ofta dessutom leder till att mäktiga män blir ännu rikare). Istället kanske vi skulle kunna knuffa hela branschen i rätt riktning, så att reklamsamarbetena lite oftare kan få handla om varumärkesbyggande, om att sprida kunskap eller om att tillgodose behov, än att bara göda begär efter saker ni följare egentligen inte behöver.

Eller vad tror ni?

PS! Nu tar jag lite påskledigt ett par dagar och jobbar på den sociala hållbarheten i mitt liv. Jag hoppas att ni får en riktigt fin helg, och ta hand om varandra och fortsätt hålla avstånd. Glad påsk!

2 apr 2021 Direktlänk Reflektioner 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Målsättningsuppdatering – januari!

Om att hantera samtiden

Ny reklamskatt för influencers på gång!

Minns ni det här inlägget? När jag skrev det så kändes det ärligt talat ganska långt bort med någon form av klimatkontroll för influencers. Men så plötsligt visade det sig att verkligheten hann i kapp dikten, för nu finns det plötsligt ett skarpt lagförslag från regeringen om reklamskatt för influencers! Och det bästa av allt – det här är en del av regeringens nya krafttag för att nå klimatmålen!

Foto: Skärmdump från dagensmedium.se

Vad är det för skatt?

På samma sätt som influencers idag måste redovisa och betala förmånsskatt för produkter vi mottagit, så kommer vi alltså att i fortsättningen behöva redovisa och betala skatt på de utsläpp vi genererar genom våra samarbeten. Och inte bara på de faktiska produkter vi visar upp i våra kanaler, utan också på den potentiella klimatpåverkan detta beräknas ha på samhället när våra följare frestas (förlåt, inspireras) att köpa likadana.

Hur ska den funka?

Alla detaljer i förslaget är inte riktigt offentliggjorda ännu, men det verkar handla om att räkna samman ungefärliga utsläpp från varje reklamsamarbetesinlägg och sedan multiplicera det med ett schablonvärde som utgår från antal följare. Det värdet verkar ligga på 3%, man beräknar alltså att 3% av mina följare kommer att agera på eventuella köpuppmaningar jag delar i mina kanaler.

Jag har försökt lusläsa hur detta ska funka, och om jag fattat det hela rätt skulle det bli så här:
Jag gör ett samarbete med klädföretaget X och visar upp en nyproducerad t-shirt. Jag har 22 800 följare på instagram, och då beräknas 3% av dem – 684 personer – köpa varsin t-shirt efter att ha sett den hos mig. Ganska många, eller hur? Särskilt med tanke på att jag har ett väldigt lite konto i jämförelse med många andra influencers.

Hur räknas klimatpåverkan ut då?

Ja, t-shirten har förstås en klimatpåverkan. Reklamskatten kommer troligtvis att utgå från något slags databas med genomsnittliga värden, och om de liknar Naturskyddsföreningens så kräver en enda t-shirt 2 600 liter vatten och 1 kilo kemikalier, och släpper ut 4,5 kilo koldioxid. Det motsvarar att köra 2,3 mil med en bensinbil. Jag kommer alltså om lagen går igenom att behöva betala skatt på de 684 köpen x 4,5 kilo Co2, totalt över 3 ton (!) koldioxid! Sen vet vi ju inte hur hög skatten per kilo eller ton koldioxid blir än.

Okej, var det allt?

Nej! Dessutom finns det en twist till – har jag delat en rabattkod så blir skatten högre, eftersom jag sänkt tröskeln för köp (så det förmodligen blir fler än 3% som shoppar loss). Likaså om jag använt adlinks, eftersom jag då tjänat extra pengar för varje köp som görs.

Vilka omfattas?

Alla influencers som gör reklamsamarbeten i någon form. Med andra ord kommer den här lagen förstås att drabba även mig eftersom jag gör såna (om än rätt få och noga utvalda), och jag vet inte exakt hur dyrt det i så fall skulle bli. Men jag tycker att det här är helt genomvettigt, och förmodligen ett rätt effektivt sätt att bearbeta överkonsumtionen som influencers bidrar till.

Faktum är att jag – för klimatets skull – skulle vilja att lagen omfattade alla inlägg och inte bara reklamsamarbetena, men visst – det är väl rimligt att skatten gäller på inkomstbringande inlägg helt enkelt. Det har redan flaggats för ökad tillsyn för korrekt reklammärkning dessutom, för att den nya skatten inte ska leda till fler smygreklamsinlägg (för att komma undan beskattningen).

Så när smäller det?

Än så länge är det här alltså bara ett förslag, men enligt mina politikerkontakter är det inte alls orimligt att det röstas igenom eftersom influencerbranschen växer allt mer och riktlinjer verkligen behövs. Röstas det igenom börjar den nya influencerlagen gälla 1 januari 2022. Ska vi gissa att detta är sista året med adlinks då? Eller vad tror ni?

1 apr 2021 Direktlänk Klok konsumtion 2 kommentarer

Relaterade inlägg

Det stora inlägget (och avsnittet!) om teknikprylarna

Aktivera din garderob! 21 roliga teman att följa

Fira hållbar påsk – går det?

Nu har vi det där ordet igen, ”hållbar”. Och nja, jag tror väl att det är svårt att fira en helt hållbar påsk om det innebär att vi inte har någon inverkan på klimat eller miljö alls. Men – klart vi kan fira en mer klimatsmart påsk än genomsnittspåsken! Här kommer mina bästa tips för att rama in årets gula högtid på ett vettigt sätt, och har du fler förslag – fyll på i kommentarerna!

Släng inte äggen!

Foto: Paige Cody/Unsplash

Vi slänger 40 ägg varje minut (!) året om i de svenska hushållen (21 miljoner ägg om året), vilket motsvarar en jorden runt-flygning om dagen. Herrejösses. Vid påsk köper vi förstås extra mycket ägg, omkring 37 miljoner ägg bara för denna högtid. Se till att äggen du köper är KRAV-märkta och gärna ekologiska. Se till att varje ägg du köper äts upp på ett eller annat sätt! Ägg håller långt längre i kylskåp än förpackningen anger, och dessutom kan du ju använda äggen till bakning och matlagning om du tröttnar på att äta dem som de är. Du kan göra omelett eller äggröra! Eller vispa äggen, häll i burkar och märk med antal ägg och frys in, så är det bara att ta fram rätt antal och tina till nästa bak. Och – glöm inte att bäst före-datumet sällan säger något om äggens hållbarhet. Jag brukar äta ägg flera veckor efter bäst före. (Alla siffror kommer från Too good to go, som jag varmt rekommenderar att följa för svinnsmarta tips!)

Håll koll på fisken

Kring påsk äter vi mycket fisk – sill och lax framför allt. Stäm av dina tänkta köp mot WWF:s fiskguide och välj MSC-märkt sill och ASC-märkt lax (om den är odlad).

Välj mer vego

Är ni en familj som gärna brassar på med kött till alla högtider kanske detta är året ni testar lite alternativ? Googlar man ”vegetarisk påskmat” kommer det upp massor av smarriga recept. Testa att byta ut hälften av er vanliga påskmat mot vego och behåll favoriterna. Kanske får du nya favoriter och kan byta ut ännu mer nästa år?

Välj rätt godis

Foto: Karolina Grabowska/Pexels

Lösgodis är något av en klimatbov, så passa på att hålla koll efter de vettigaste alternativen. Choklad får gärna vara eko och Fair Trade-märkt, och många lösgodisdiskar märker numera ut det som är veganskt – vilket är bättre för klimatet. Undvik gärna också palmolja.

Pynta riset rätt

Fjädrar i riset är en tradition med lite risiga kopplingar, eftersom det finns risk att de kommer från fåglar som fått lida. Gör fina dekorationer i papper eller av tapetrester att hänga i riset istället, minst lika fint!

Köp svenskodlade blommor

Foto: Maria Soxbo

Färska snittblommor är väldigt ofta influgna, och det känns ju onödigt när det finns svenskodlat att köpa.

Ät upp resterna

Som kring alla högtider är det lätt hänt att köpa hem för mycket mat, och ledsna på rätterna innan resterna är slut. Köp inte hem för mycket, och gör en plan för dagarna efter påsk så att ägg och andra rester kommer till användning.

Res rätt

Just i år kanske många av oss stannar hemma snarare än att resa till släkten, men om du ska resa – skippa flyget. Tåg, eller kanske dags att testa en el-hyrbil?

Städa smart

Foto: Maria Soxbo

Påsken är liksom perfekt läge för en rejäl vårstädning, men tänk smart och stäng av elementen medan du vädrar, använd miljösnälla rengöringsmedel och släng inte ludd och damm i toaletten.

Skippa onödiga presenter

Precis som kring julen kan vi faktiskt tänka att vi inte behöver köpa saker till varandra bara för köpandets skull. Om du ska på påskmiddag och vill ha med något i present till värden, tänk förbrukningsvaror, hemgjorda gåvor eller tjänster i så fall! Närproducerade delikatesser, hembakt surdegsbröd, sticklingar eller ett ”presentkort” på hjälp med något?

Sen – en liten brasklapp. Det är inte en ”hållbar påsk” eller en ”hållbar jul” som gör skillnad, utan vardagsvanorna. Det vill säga, om du äter vego i princip alla måltider resten av året och vill unna dig en bit lax till påsk – gör det! Mina tips kring mat handlar mer om att dels välja med omsorg (som till exempel miljömärkt), dels att våga rucka lite på hur det ”alltid har varit”. För den som inte förändrat kosten alls kanske en alternativ påskmiddag kan bli startskottet för fler förändringar?

Glad påsk!

Foto: Karolina Grabowska/Pexels

30 mar 2021 Direktlänk Hållbara högtider 3 kommentarer

Relaterade inlägg

Julklappar som första steget att ställa om

Årets medvetna julklapp 2024, poddavsnitt och önskelista!

12 ”lagar” jag vill se införda NU

Jag skulle vilja ha liiite mindre valfrihet och liiite mer styrning från högre ort. Jag vet, det låter som att jag förespråkar diktatur här (Jan Guillou, du behöver inte skriva en arg krönika igen), men det gör jag förstås inte. Jag tycker bara att det är väldigt uppenbart att vi människor har svårt att göra allt som krävs så länge det bygger helt på fri vilja.

Och det är förstås inte för att vi är onda personer, eller inte förstår allvaret. Men för att navigera i dagens samhälle och inte falla i alla klimatfällor krävs tid, kunskap och engagemang, och det är helt enkelt inte alla som lyckas pricka av allt det mellan förskolehämtningar, övertidsjobb och tvättberg. Så. Jag vill att världen ska bli enklare att leva i för alla. Inte bara för oss som redan är insyltade upp till hårfästet med klimatfrågan, utan alla. Oavsett nivå av kunskap, engagemang eller tid.

Så! Här kommer ett gäng politiska beslut jag skulle vilja se att våra folkvalda lade lite mer krut på. (Och nej, alla är förstås inte ”lagar” utan snarare regleringar, villkor kring skattelättnader och liknande – men det blev lite långt att skriva så i rubriken så jag tog en liten genväg språkmässigt och hoppas ni förstår ändå.)

1. Förbud mot planerat åldrande

Min telefon (köpt begagnad). Hur länge håller telefonen innan jag måste ersätta den med en ”ny” begagnad, för att den blir seg eller inte går att uppdatera? Foto: Maria Soxbo

Det här är en helt sjuk företeelse, som handlar om att produkter antingen går sönder efter en viss tid, upplevs omoderna eller inte går att uppdatera längre. Det gäller framför allt teknik förstås, men även andra saker – vi tvingas byta ut saker för att de helt enkelt är planerade att åldras i en takt som håller konsumtion och tillväxt igång. Det gör mig helt sjukt frustrerad att allt ska vara billigt och gå sönder, istället för att kosta lite mer och hålla längre. Googla upp filmen Lightbulb Conspiracy för lite mer koll på detta.

2. Totalt producentansvar

Efter att ha svurit över att två par hörlurar gått sönder på kort tid och inte verkar gå att reparera drömmer jag om att totalt producentansvar ska införas. För tänk om varje producent hade ansvar för sina produkter från tillverkning till kassering? Alltså så fort något går sönder kan vi vända oss till företaget och få den reparerad. Behövs reservdelar ska det finnas tillgängligt. Och om något är helt uttjänt så är det producenten som ska samla och återvinna allt som återvinnas kan. Ja tack, det vore hjälpsamt.

3. Fossilreklamsförbud

Hur knäppt är det att det är hårdare regleringar kring tobaksreklam än fossilreklam, trots att många, många fler dör som en konsekvens av fossilanvändning än av rökning? Och trots att fossilbranschen också är en gigantisk stoppkloss när det gäller att få stopp på klimatkrisen som hotar mänsklighetens överlevnad? Nej men låt oss fokusera på ciggen. Nu är jag förstås inte helt allvarlig, för jag älskar att det inte går att göra reklam för tobak eller ens sälja tobak utan varningstexter. Men jag tycker att det finns skäl att tänka på samma sätt när det gäller fler branscher. Ska det ens gå att göra reklam för bensinbilar år 2021?

4. Varning för palmolja

Vi har vant oss vid att leta palmoljefria pepparkakor till jul, men nästan ALLT innehåller palmolja. Dags att märka upp? Foto: Maria Soxbo

Just nu får man lusläsa varenda innehållsdeklaration om man vill försöka undvika palmolja. Vissa gör det lite lättare genom att skriva ”Utan palmolja” på asken, men jag tycker att det borde vara tvärtom. De produkter som innehåller palmolja borde vara försedda med en varningstriangel likt medicin som man inte får köra bil med. Varning, innehåller palmolja. Rimligt.

5. Stopp för influgna livsmedel

Nej, vi behöver inte färska jordgubbar i februari, även om det är alla hjärtans dag. De smakar ändå inget. Inte sparris i mars heller. Om vi bara hade tillgång till livsmedel som kan fraktas utan flyg (tex båtfraktade bananer) som standard, och sen övriga livsmedel när de finns att få tag på i säsong så skulle vi slippa hålla koll på listan över flygfraktad mat. Praktiskt, inte sant?

6. Vänd på steken – ”besprutad mat”

Dags att varna för det dåliga, och göra det bra till norm? Foto: Maria Soxbo

Hur härligt vore det om vi hade ”mat” och ”besprutad mat” istället för ”mat” och ”ekologisk mat”? Visst skulle valet gå liiite oftare till den ekologiska maten då? På med tydlig märkning helt enkelt – ”Obs! Besprutat livsmedel”. Som en klok läsare påpekade funkar det ju bäst på frukt och grönt förstås, för ”besprutad öl” eller ”besprutad korv” blir lite märkligt – men visst borde vi kunna hitta andra etiketter för den övriga icke-ekologiska maten?

7. Förbud mot matsvinn

Det här vill jag ha för att butiker ska tvingas ordna svinnsmarta hyllor och kylar så att all mat når konsumenterna innan den blir dålig. Det vore inte bara bra för klimatet, utan också för alla människor som kämpar med att få ekonomin att gå ihop. Tänk en hel ”svinnbutik” i butiken, där allt förvisso har lite kortare livslängd men också kanske kostar hälften eller en tredjedel så mycket. Om butiker, restauranger och kaféer inte fick kasta mat skulle nog initiativet för att rädda maten bli betydligt fler. Svinnkassar, ta två betala för en (bra i det här fallet), gratis frukt på vägen ut, kanske en möjlighet för härbärgen och liknande att komma och hämta restaurangmat gratis? Det skulle nog inte lösa alla problem, men det vore intressant att se hur mycket som löstes.

8. Avdrag i deklarationen för klimatanpassning

Gamla fönster som håller i många, många år till. Visst ska det löna sig att ta hand om dem, istället för att riva ut? Foto: Maria Soxbo

Har du bytt fossilbilen mot en elbil? Grattis, avdrag på deklarationen! Har du satt solpaneler på taket? Grattis igen! Renovering genom byggnadsvård, så att fönstren renoverats istället för att bytas ut? Woop woop! Om inte klimatvinsten i sig driver tillräckligt många att klimatanpassa sitt liv kanske vi ska snacka ett språk som fler lyssnar på? Det vill säga money talks? Kan också tänka mig att slänga in villkorat ROT-avdrag här, det vill säga det är bara ROT-avdrag som inte belastar miljön som beviljas.

9. Alla kommuner måste bidra till klimatmålen

Jaha, va? Är det inte så idag? Nej, faktiskt inte. När Sverige skrev på Parisavtalet följdes det aldrig upp med tydliga riktlinjer för kommunerna, trots att Sverige omöjligt kan nå Parismålen om inte kommunerna hjälper till. Jag tänker mig också att livet för de flesta skulle bli lättare att leva inom planetens gränser om kommunerna hade krav på sig att minska våra utsläpp. Fler cykelbanor, bättre kollektivtrafik, vegetarisk mat som standard inom offentlig sektor, nya bostäder skulle byggas på klimatsmart vis med solceller och laddstolpar och så vidare. Alla kommuner har olika förutsättningar förstås, och olika möjlighet att bidra till klimatmålen. Men alla kommuner borde ha i uppdrag att göra en koldioxidbudget, räkna ut hur stora minskningar som krävs årligen för att nå klimatmålen och sen göra en färdplan för att nå dit. Och allt borde redovisas för kommuninvånarna.

10. Internationell ekocidlagstiftning

Naturen i förgrunden, människan i bakgrunden. Istället för tvärtom? Foto: Maria Soxbo

Det är förbjudet enligt lag att döda en annan människa, men faktiskt på många sätt lagligt att förstöra naturen och planeten. Är det inte dags att ändra på det? Inte minst för att signalera kraftfullt till alla – företag, individer och politiker – att en vettig och välmående livsmiljö för människor, djur och växter är högsta prioritet.

11. Förbud mot fria returer

Det är inte rimligt att vi kan beställa hur mycket som helst på nätet och sen returnera allt vi inte vill ha. Att returerna är fria uppmuntrar till att ta ”en i varje färg”, eller flera storlekar, istället för att läsa på, kolla mått och tänka igenom köpet ordentligt. Helst vill jag också ha förbud mot fri frakt, eftersom jag tänker att alla frakter som släpper ut borde avgiftsbeläggas. De företag som sköter all transport via räls, elbil och cykel kan få erbjuda fri frakt möjligen, men inga andra. Men returerna alltså, där måste det kosta anser jag.

12. Krav på företags åtaganden

Net effect från Interface, en miljövänlig heltäckningsmatta – Husligheter

Företaget Interface satte som mål att vara koldioxidneutrala år 2020. De var i mål redan 2019, och delar nu med sig av sin resa för att hjälpa andra företag. Foto: Pressbild Interface

Hållbarhet börjar förvisso bli ett konkurrensmedel, och även om det leder till en hel del greenwashing så är det ändå bra att företag ser en vinning med att ställa om. Men, så länge det inte är krav på omställning går det ju alldeles utmärkt att också ducka och köra business as usual. Vräka ut billiga produkter som tillverkats utan miljöhänsyn till exempel. Jag skulle vilja se krav på alla företag att de måste redovisa inte bara när de tänker vara klimatneutrala (vilket borde vara senast 2030 om jag får bestämma) utan också hur de ska ta sig dit.

Häromveckan pratade Yrsa/@greenwashingisverige och Gustav från Greenpeace i Veckans greenwashing på Club House att det inte heller finns någon som följer upp alla dessa löften från företagen. De som för fem år sen lovade x antal förbättringar tills år 2021, vem kollar att de verkligen gjort vad de lovat? Här vore det intressant med en årlig, obligatorisk redovisning och i värsta fall näringsförbud. Restauranger som missköter hygienen i köket får inte fortsätta servera mat, men företag som bidrar till klimatkrisen kan tuta och köra. Är det rimligt? Nä.

Vilka lagar vill ni se, som skulle göra det lättare för er att ställa om?

29 mar 2021 Direktlänk KlimatkunskapReflektioner 20 kommentarer

Relaterade inlägg

När klimatmål blir orealistiska – skrota dem?

89 procent – vi är en majoritet, vi måste bara visa det!

Hållbara svepet, del 41 – stadsodling, svinnsmart kokbok och snabbshopping

Nu börjar min arbetsbelastning bli lite jämnare, så denna vecka har jag faktiskt haft tid att göra ett svep igen! Här kommer lite smått och gott från den senaste tiden.

Fler blommor till folket!

Foto: Markus Spiske

Odla mer – överallt. Stockholms stad har bestämt sig för att låta stadsborna odla gratis, vilket jag tycker är en ljuvlig idé. Inte nog med att det kan innebära en härligare stad att bo i, men dessutom bidrar det förhoppningsvis till ökad biologisk mångfald. Att man dessutom kan få hyra odlingsyta gratis gör att det inte blir en klassfråga. Heja Stockholm!

Och apropå odling måste jag tipsa om nya säsongen av Hjälp, vi har köpt en bondgård, där Brita Zackari börjar med ”radical gardening” och struntar i snäva odlingstips på fröpåsarna. Istället går hon loss, sprider diverse fröer för vinden och räddar överlevande växter ur komposten. Det finns säkert NÅN nackdel med att odla hejvilt på det sättet, men jag tror stenhårt på att fler borde köpa en påse vilda ängsblommor och gå loss.

Veckans 3 SoMe-tips

Vårkollektionen ”Sustainable Spring” i skir bomull. Eller vänta. Foto: Emma Sundh

 

1. Ny kollektion! (Eller?) Emma lanserade vår gemensamma Stoppa Greenwashingen NU-kampanj på ett briljant sätt. Hon låtsades helt enkelt att hon skulle släppa en vårkollektion med ”hållbara klänningar” – 92 plagg närmare bestämt. Fast, så var det ju inte – så klart. För ingen kollektion med 92 nyproducerade klänningen kan kallas hållbar, så det hade ju varit greenwashing. Läs inlägget, och läs gärna kommentarerna också – visst kan vi reagera på samma sätt när företag faktiskt gör såna här lanseringar, och inte bara när Emma Sundh drar en luring för att få fram en poäng?

2. Laga med barnen! Jag blev så glad av Johanna Leymanns inlägg om hur hon och dottern Ingrid hjälps åt att laga barnkläder som gått sönder. Så vettigt på alla sätt, inte minst för att Ingrid får med sig vanan att laga istället för att kasta.

3. Strumpbyxtips! @hallbarasaran har skrivit ett högst vettigt inlägg om strumpbyxor, som ju är lite av en slit- och släng-produkt. Läs om du är strumpbyxbärare!

Veckans tips: IKEAS svinnkokbok

Kollage av bilder från IKEAs kokbok.

Minska svinnet. IKEA i Nordamerika har låtit ett gäng kockar skapa recept för att ta vara på det vi vanligtvis slänger, och resultatet är den gratis, nedladdningsbara The Scraps Book. Fint formgiven och bra idé, som dessutom inte skapats för att generera pengar utan enbart för att göra nytta (även om den tydligen finns i fysisk form också). Tummen upp! Se en film om den här.

Veckans 5 snabba ”men …”

Foto: Pressbild Lagerhaus

 

1. Behöver vi fler sätt att shoppa på? Lagerhaus har slagit sina påsar ihop med Foodora, vilket gör att fyra av Lagerhausbutikerna nu kan erbjuda hemleverans inom 30 minuter från köpet. Detta är Q-handel, eller ”Quick commerce”, och sedan Foodora lanserade detta ifjol har åtminstone 180 butiker anslutit sig. Men – behöver vi verkligen kunna shoppa ännu snabbare än idag? Behöver vi inte snarare sänka tempot och tvingas sova på saken, planera våra inköp så vi hinner göra research/leta begagnat och agera mer på behov än begär? Jag får inte riktigt den där partykänslan som pressbilden försöker frammana.

2. Betalkortet som planterar träd. Jag älskar ju Ecosia, sökmotorn som planterar träd när vi gör sökningar på nätet, och nu har de investerat pengar i en annan trädplanteringsinnovation – ett betalkort där 80% av interchangeavgifterna som genereras när vi använder kortet går till trädplantering. Bra så klart. Men – jag hoppas bara inte att det blir ett alibi för att shoppa MER. (”Jag kan unna mig denna, varje gång jag shoppar så betalar jag ju träd!”)

3. Nytt insamlingsrekord. Under 2020 steppade vi upp vårt källsorteringsgame och återvann 8% mer förpackningar än under 2019. Men – den största ökningen är inom pappersförpackningar och beror på mer e-handel under pandemin. Undrar hur utsläppskalkylen skulle se ut om vi skulle dra av alla utsläpp kopplade till konsumtionen från klimatvinsten i att källsortera bättre …

4. IKEA och solenergin. IKEA satsar på att bli störst i världen på solenergi. Men – nu visar det sig att spårbarheten inte är garanterad fullt ut, och risken finns att råvaran härstammar från en kinesisk provins där statligt tvångsarbete förekommer. Kanske ska tillväxten inte ske snabbare än man klarar av att hålla koll?

5. Svemester i kris. Fritidshusmarknaden blomstrar nu när fler svenskar tar höjd för semester på hemmaplan. Bra för klimatet om vi vänjer oss av vid det slentrianmässiga flygandet förstås. Men – det gäller att välja var man köper, eftersom vissa populära semesterorter lever farligt.

Dyker ni på intressanta blogginlägg, artiklar och nyheter som skulle passa i Hållbara svepet ibland? Tipsa mig gärna!

27 mar 2021 Direktlänk Hållbara svepet 4 kommentarer

Relaterade inlägg

Hållbara svepet, del 117 – spruckna plastavtal, skogsbränder och så mycket måste utsläppen minska

Hållbara svepet, del 116 – Northvolt, motorväg genom regnskogen och privatjets

Snart tre månader av förändring – #365dagarforklimatet

Okej, här ska erkännas att jag tyvärr glömt bort att föra bok över mina klimatgärningar … Jag utför dem – en fördel med att jobba ideellt med klimatfrågor, att det liksom ingår i vardagen – men de senaste månaderna har jag haft så mycket att göra att det här med att hålla koll på dem helt föll ur huvudet.

Men, även om jag inte får ner prick varenda grej, så tänker jag att det kan vara intressant att sammanfatta åtminstone en del av vad jag gjort den sista tiden. Kanske kan det inspirera någon?

(Undrar du vad jag snackar om? Jo, i nyårsavsnittet av Plan B-podden bestämde vi oss för att göra något för samhällsförändring varje dag under hela 2021.)

Vad gör du som ger ringar på vattnet? Foto: Linus Nylund/Unsplash

Under februari & mars har jag bland annat:

1. Medverkat i fyra lunchsnack med hållbarhetsfokus om Influencers, samtiden & framtiden på Club House tillsammans med Isabelle, Emma, Frida och Anna.

2. Backat projekt Aurora där svenska ungdomar stämmer staten för bristande klimatpolitik. Bland annat har jag intervjuat en av frontfigurerna, Anton – läs mer här.

3. Uppmärksammat den klimatkorkade semlan genom ett samarbete med matsvinnsappen Too Good To Go och ett bonuspoddavsnitt, samt spridit hashtaggen #räddasemlan för att minska svinnet.

4. Agerat opinion genom kommentarer på artiklar kring den omdebatterade frågan om Tvärförbindelse Södertörn (som ska gå genom ett naturreservat i min kommun), där det beräknas att 45 000 extra bilar kommer att köra om det blir av. (Huuuur går det ihop med klimatmålen?)

5. Skrivit ett mail till Trafikverket om samma Tvärförbindelse eftersom det fanns möjlighet för allmänheten att tycka till om granskningshandlingarna (som bland annat visar på negativa konsekvenser på såväl natur som människors hälsa om vägen byggs) och uppmana alla följare att göra detsamma.

6. Agerat bollplank till ett relativt nystartat blomsterföretag genom att sitta som hållbarhetsexpert i en panel som ger feedback till startups i en inkubator. Så roligt!

7. Mailat för andra gången till ett färgföretag (hej Caparol!) som gång på gång skickar ut pressreleaser där färgen beskrivs som ”hållbar” utan att definiera på vilket sätt den är det. (Fick ett ”Tack för ditt mail. Jag tar till mig dina synpunkter. Ha en trevlig kväll.” som svar.)

8. Gästspelat med Emma Sundh på ett digitalt medlemsmöte som lokalklubben Klimatklubben Eskilstuna höll i, för att berätta lite om vad vi i ”stora” klubben gör och tänker.

9. Lyssnat på ett seminarium från IVL om textiliers klimatpåverkan för att lära mig mer och kunna skriva bättre blogginlägg om textilier i framtiden.

10. Uppmärksammat hur klimatet är en jämställdhetsfråga vid Internationella kvinnodagen genom dubbla poddavsnitt och blogginlägg.

11. Shoppat begagnade födelsedagspresenter till mina barn.

12. Producerat ett helt gäng hållbara svep här i bloggen där alla ni som läser får bättre koll på vad som händer inom hållbarhetsområdet.

13. Jobbat aktivt på att minska matsvinnet här hemma, genom att hitta användning för så många slattar jag kunnat, och …

14. … pratat massor med barnen om varför vi inte ska slänga mat.

15. Haft möte med en riksdagsledamot som lagt ett förslag om att motverka falska miljöpåståenden i reklam (alltså greenwashing), för att höra vad hon tror krävs för att komma tillrätta med problemet.

16. Lyft hur ohållbara normer som styr Alla hjärtans dag och tipsat om ett mer hållbart firande.

17. Fick sug efter att åka längdskidor och kirrade all utrustning via begagnatgrupper på facebook. Det sista – stavarna – gick jag nästan bet på, men när jag efterlyste stavar i min lokalgrupp fick jag ärva ett par helt gratis av trevlig lokalbo som inte använde sina. Älskar sånt! Och kul att åka skidor var det också!

18. Uppgraderade vår luftvärmepump så vi kan styra uppvärmningen bättre i vårt knasiga hus, vilket förhoppningsvis ska göra att vi kan sänka energiåtgången.

19. Plockat skräp på en promenad och lyft på instagram att det alltid är en liten grej vi kan göra tillsammans för renare miljö.

19. Firat att jag hamnade på plats 25 på Aktuell hållbarhets årliga rankning av 101 hållbarhetsmäktigaste i Sverige och att Klimatklubben hamnade på plats 41 på tidningen RUMs maktlista!

20. Möjliggjort för mina instagramföljare att sno mitt medborgarförslag om förbud för tomgångskörning utanför kommunens skolor och förskolor så att det kan föreslås i fler kommuner (och idén i sig snodde jag av Emma!).

21. Haft samverkansmöte med en annan miljöorganisation för att se vad vi kan hitta på kring kommuners klimatarbete.

22. Snackat rensning, secondhand och klimatnytta med Martina Thun i Rix FM.

23. Skrivit på en handfull namninsamlingar kring allt från att stoppa köpcenter till att återställa europeiska naturområden.

24. Föreläst om klimatfrågan i två webinar, en gång själv och en gång med Emma – båda med utgångspunkt i boken Gör skillnad: Från klimatångest till handlingskraft.

25. Agerat programledare med Emma på Uppsala klimatveckas finalsändning, där vi intervjuat allt från forskare till kommunalråd.

26. Lyft begagnatmarknaden i ett poddavsnitt av Plan B-podden, och i tillhörande blogginlägg.

27. Skapat kampanjen #StoppaGreenwashingenNU för att få stopp på den eskalerande greenwashingen samt bloggat och poddat om ämnet och …

28. … när vi ändå höll på startade vi som ligger bakom kampanjen ett nytt nätverk, GODI – Gang of Disruptive Ideas, för att kunna jobba ännu mer effektivt med samhällsförändring.

Och nu vill jag supergärna bli inspirerad av er! Berätta om något ni gjort för klimatet den senaste månaden?

26 mar 2021 Direktlänk Hygge & härligt liv 1 kommentar

Relaterade inlägg

Tillbaka i stan

8 tåghacks för billigare och smidigare resor

Stoppa greenwashingen NU

Äntligen kan jag berätta om något jag jobbat med länge! För idag, prick nu, går kampanjen #StoppaGreenwashingenNU live!

Alla kampanjbilder: #StoppaGreenwashingenNU (fria att dela vidare om kampanjen nämns och taggas). Grafisk form: Tone Knibestöl

Ni som följer mig ett tag vet ju att greenwashing är en riktig källa till frustration för mig. Jag föreläser för företag om hur och varför de ska undvika det, och jag har bloggat om greenwashing många gånger vid det här laget. Men – i takt med att vi konsumenter blir allt mer målsökande efter bättre produkter så blir också många företag allt fräckare och mer vårdslösa i sina reklambudskap. Och ju mer vilseledande reklamen blir, desto svårare blir det för oss att ställa om. För vem ska vi lita på, när alla pratar om hur ”hållbara” de är?

Vissa saker ser hållbara ut vid första anblick, men om man granskar lite mer noggrant så …

Och nej, det är inte tillåtet att greenwasha förstås. Marknadsföringslagen är glasklar. Problemet är bara att tillsynen är dålig och konsekvenserna av att bli påkommen med att bryta mot lagen inte är särskilt kännbara. Så mängder av företag chansar, bryter mot lagen och greenwashar för att sälja mer till oss hållbarhetstörstande konsumenter. GAH! Lägg därtill de företag som inte vill ont, men som saknar kunskap om vad de får och inte får säga och förvirringen är total.

Den här frustrationen ledde till att jag slog mig ihop med min vanliga parhäst Emma, Isabelle McAllister och Anna Branten som driver intressanta podden Förnyarna och Yrsa Lindberg som ligger bakom utmärkta kontot @greenwashingisverige.

Vad döljer sig bakom de fina orden och de gröna bilderna?

Tillsammans tog vi fram den här kampanjen med målet att dels lyfta frågan om greenwashing, dels skapa ett upprop där alla som faktiskt är villiga att följa lagen och vill lova sina kunder att inte vilseleda kan signa upp sig – och visa omvärlden att de går att lita på. En lista över företag som följer lagen, alltså. Den borde ju innehålla alla företag kan man tycka. Vi får väl se hur många vi får ihop, och vilka som saknas till slut …

Foto: Maria Soxbo

Förutom sajten, hashtaggen och uppropet släpps idag också en debattartikel och ett bonusavsnitt av Plan B-podden om just greenwashing, där jag och Emma intervjuar Yrsa Lindberg för att reda ut vad som gäller. Allt för att du som konsument ska få så mycket på fötterna du kan – och kunna se igenom och protestera mot greenwashingen.

Och. Det här leder också till en lite lurig bit för mig personligen. För som influencer lyder även jag under marknadsföringslagen förstås, när jag gör reklamsamarbeten i mina kanaler. Jag får inte säga att något är ”hållbart” utan att förklara hur – något jag säkerligen gjort mig skyldig till tidigare, men nu förstås är mer vaksam kring.

Men – då kommer kruxet. För jag har ju Hållbara listan! Den är alltså inte döpt för att företagen på listan är hållbara (få företag är ju det fullt ut ännu), utan för att de erbjuder verktyg för att vi ska kunna leva hållbart. Men jag inser ju förstås att det kan misstolkas.

Så! Jag tänkte helt enkelt höra med er vad ni tycker? Rimmar namnet med tanken bakom den, eller borde listan få ett nytt namn för att inte av misstag vilseleda er som använder den? Och vad ska den i så fall heta? Hjälp mig gärna med namnförslag, om ni tycker att den borde döpas om!

Klicka på bilden för att komma till sajten!

Och gå gärna in på vår kampanjsajt StoppaGreenwashingen.nu och lär er mer om greenwashing. Kolla hur man anmäler företag som går över gränsen, och förstås – kolla om dina favoritföretag och favoritinfluencers är med på listorna! Än är ju kampanjen väldigt ny, så är de inte med är det förmodligen för att de inte nåtts av uppropet ännu. Men då kan du göra en insats genom att tipsa dem! Vi vill ju att ALLA ska skriva på.

25 mar 2021 Direktlänk Klok konsumtion 0 kommentarer

Relaterade inlägg

Det stora inlägget (och avsnittet!) om teknikprylarna

Aktivera din garderob! 21 roliga teman att följa


Close
Husligheter