Ju mer jag lär mig om klimatfrågan, desto mindre ansvar vill jag lägga på konsumenten. Det är inte rimligt att alla ska ha kunskap, tid och ork att göra research om allt från vilka frukter som fraktas med flyg till hur mycket vatten det går åt för att tillverka ett par jeans.
Drömmen för mig vore att varje prislapp också avslöjade varans klimatpåverkan, och gärna också satte det i relation till något annat. På secondhandplagget kanske det står hur många gram eller kilo koldioxid köpet innebär, men också hur mycket lägre det är jämfört med att köpa motsvarande plagg nytt? Det skulle verkligen hjälpa mig som konsument!
En husmanskostklassiker i ”lättare” tappning – vegetariska delikatessbullar med potatismot och lingonsylt. Familjen slukade den! Foton: Maria Soxbo
Med mat är det förstås likadant. De flesta vet att kött är sämre än vego när det gäller utsläpp, men det finns också kött som är betydligt bättre än genomsnittet och det finns grönsaker och nötter som är betydligt sämre än genomsnittet. Hur ska vi kunna navigera i matbutiken?
Senaste avsnittet av Plan B-podden är ute nu! Perfekt att lyssna på under en skrivbordslunch med en vegetarisk paj med lågt klimatavtryck.
I vårt senaste poddavsnitt Bovar, bantning & bättre koll avhandlar vi just det här med transparensen. Vi snackar siffror, koldioxidbudgetar och balans i livet, och vänder och vrider på vilka avtryck vi gör genom våra val i vardagen. Det här avsnittet gör vi ihop med Felix, som faktiskt börjat med en variant på min drömgrej – att synliggöra vilka val som är ”lättare” rent utsläppsmässigt.
Delikatessbullarna har 80% lägre klimatavtryck än köttbullar, och har ett lägre klimatavtryck än vad som krävs för att nå Parismålen.
Numera kan vi kolla upp exakt klimatavtryck för varje produkt i Felix sortiment på deras hemsida, och dessutom har Felix satt en grön symbol på de produkter som har en låg klimatpåverkan så att vi lättare ska kunna hitta dem i affären.
Felix utgår från en skala där svenskens genomsnittkost idag ligger mellan ”Medel” och ”Högt” klimatavtryck. För att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål måste vi halvera det. Alltså får produkter som har en klimatpåverkan som ligger under den halveringen märkningen ”Lågt” eller till och med ”Väldigt lågt”. Enkelt och bra.
I podden intervjuar jag marknadschefen Thomas som berättar exakt hur det här funkar, och så pratar Emma med Ulf Sonesson på RISE som berättar hur klimatberäkningar egentligen går till.
Ett sätt att få lite bättre koll på sin egen kost är att testhandla i Felix fiffiga och virtuella Klimatbutiken. Här får du en budget att handla för, men inte i hundralappar utan i kilo koldioxid. 19 kilo närmare bestämt, det vill säga den veckobudget per person som vår mat får ”kosta” för att vi ska nå Parismålen. Prova sen att handla det du brukar, och se om budgeten räcker! Ett smart sätt att få insikt i kostens påverkan, tycker jag!
Två pajer som båda är märkta med den gröna symbolen för ”Lågt klimatavtryck”.
Det här med klimatbudgetar lockar inte alla, det fattar jag. Och jag önskar att de inte skulle behövas. Men för mig har det blivit så oändligt mycket lättare att jobba på min egen omställning sen jag fick lite bättre koll på siffrorna. Klimatavtryck är ju så abstrakta och osynliga, en siffra eller två hjälper mig att se vilka utmaningar jag har, och var jag ska lägga min energi för att komma framåt.
För att få koll på om det är maten som är värst för dig (eller om det är bilen, flygresorna, shoppingen eller bostaden till exempel) kan jag varmt rekommendera att göra en klimatkalkylator. Det finns flera gratis på nätet, bara att googla – och jag vill också tipsa om att göra minst två eftersom de mäter lite olika. Jag bloggade i höstas om min egen resa och visade siffror på hur långt jag kommit, läs det här!
Vegofärspaj med lite sting och ännu mindre klimatavtryck.
Tack Felix för att ni ville göra ett poddavsnitt med oss, och hoppas ni som lyssnar ska gilla det!
